Grannspråksundervisning i den svenska skolan : Lärares upplevelser och erfarenheter av grannspråksundervisning

Sammanfattning: Uppsatsen undersöker grannspråksundervisning inom svenskundervisningen i den svenska skolan samt lärares självskattade grannspråkskompetens och inställning till grannspråkskunskaper och grannspråksundervisning i förhållande till faktorer såsom geografisk lokalisering, examensår och utbildning. Utifrån analys av 112 lärare och lärarstudenters svar på en webbaserad enkätundersökning tecknas en bild av hur grannspråksundervisningen och lärares grannspråkskompetens ser ut idag i förhållande till tidigare undersökningar, samt hur lärares inställning till grannspråkskunskaper och grannspråksundervisning kan förstås i ett språkpolitiskt och läroplansteoretiskt perspektiv. Undersökningen visar att antalet undervisningstimmar ägnade åt grannspråken tycks öka jämfört med resultat från en liknande undersökning 2011 och att färre lärare helt utelämnar grannspråksundervisningen. Vidare tycks komparativa studier vara vanligast. Ifråga om lärares grannspråkskompetens tycks en negativ utveckling ha skett. En större andel än tidigare anger att grannspråksundervisning inte ingick i deras lärarutbildning och en femtedel anger att de inte har tillräcklig kompetens för grannspråksundervisningen. En tredjedel av informanterna anser att grannspråkskunskaper och grannspråksundervisning har liten eller ingen relevans. Den främsta anledningen tycks vara stor stoffträngsel i ämnet och att andra moment har högre prioritet. Examensår har liten påverkan på lärarnas inställning medan geografisk lokalisering tycks ha större påverkan. Tydligaste påverkansfaktorn är huruvida grannspråksundervisning ingått i lärarutbildningen eller inte. Förklaringar till varför grannspråkskunskaper och grannspråksundervisning anses orelevant kan vara att den skandinaviska gemenskapshetstanken inte är lika starkt befäst som tidigare. Forskning visar däremot att effektiv språkundervisning måste vara välplanerad, långsiktig och med starkt institutionellt stöd. Det saknas inom grannspråksundervisningen idag. Därför efterlyser uppsatsen en tydligare vision kring hur de språkpolitiska ambitionerna ska realiseras.