Det brinner i Husby : En kvalitativ studie av hur upploppen i Husby skildrades i Svenska Dagbladet, The Guardian och Aftonbladet

Detta är en Kandidat-uppsats från Södertörns högskola/Institutionen för samhällsvetenskaper; Södertörns högskola/Institutionen för samhällsvetenskaper

Sammanfattning:

Denna uppsats är en kvalitativ innehållsanalys av nyhetsrapporteringen och opinionstexterna om upploppen i Husby i maj 2013. De undersökta tidningarna är The Guardian, Svenska Dagbladet och Aftonbladet, under tidsperioden 20 maj – 2 juni 2013. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka perspektiv som lyftes upp, vilka som fick komma till tals och hur de framställdes, vilken retorik som användes och vilken typ av våld som fick störst utrymme i artiklarna. Vi jämför även tidningarna sinsemellan för att se skillnader och likheter. Resultatet analyseras och jämförs sedan med teorier om "vi och dem" av Stuart Hall från boken Representations, teorier om retorik från Martin Conboys bok The language of the news, teorier om våld av Slavoj Zizek från boken Violence, samt med tidigare forskning.

Resultaten visar att hälften av de undersökta nyhetsartiklarna hade som huvudsaklig vinkel att beskriva våldet som skett och vilka som drabbats av det, och hälften hade som vinkel att förklara orsaker till upploppen. Alla sex undersökta opinionsartiklar hade som vinkel att förklara orsaker till upploppen.

De som fick komma till tals mest i nyhetsartiklarna var boende i Husby som inte deltagit i upploppen, och den näst vanligast förekommande källan var polisen. Minst utrymme att komma till tals på fick deltagare i upploppen. Detta stämde överrens med tidigare forskning om vilka det var som fick uttala sig i medierna om upploppen.

Det vanligaste retoriska greppet i nyhetsartiklarna var känsloargumentation, och det vanligaste retoriska greppet i opinionstexterna var logisk slutledning.

Den typ av våld som fick störst utrymme i nyhetsartiklarna var det subjektiva våldet, vilket överrensstämde med tidigare forskning, samt med Slavoj Zizeks teorier om att subjektivt våld får mer uppmärksamhet än objektivt våld. I opinionsartiklarna fick det objektiva våldet störst utrymme och där hade journalisterna samma syn på våld som Slavoj Zizek, att subjektivt våld uppstår som en reaktion på det objektiva våldet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)