Attityder gentemot patienter med självskadebeteende : - En litteraturöversikt över akutsjuksköterskors tankar, känslor och handlingar

Detta är en Kandidat-uppsats från Ersta Sköndal högskola/Institutionen för vårdvetenskap; Ersta Sköndal högskola/Institutionen för vårdvetenskap

Sammanfattning:

Bakgrund:

Patienter som vårdas på grund av självskadebeteende inom slutenvården har ökat sedan 1990- talet. Det första mötet dessa patienter har med sjukvården är ofta på akutmottagningar, som främst är utformade för att effektivt vårda patienter som är fysiskt sjuka. Patienter som med självskadebeteende har ofta svårt att kommunicera sina känslor till andra. Samtidigt som de upplever att de bemöts negativt av sjuksköterskor i vården. Attityder hos sjuksköterskor påverkar omvårdnaden genom hur de tänker, känner och handlar gentemot patienten.

Syfte:

Syftet med detta examensarbete är att beskriva akutsjuksköterskors attityder gentemot patienter med ett självskadebeteende.

Metod:

En allmän litteraturöversikt baserad på 9 vetenskapliga studier varav 6 var kvantitativa och 3 kvalitativa. Studierna valdes ut genom kritisk granskning och utifrån urvalskriterier. De översattes från engelska till svenska och analyserades utifrån attitydbegreppets tre komponter; tankar, känslor och handlingar.

Resultat:

Resultatet presenterar utifrån följande teman och rubriker: Tankar: sjuksköterskors tankar om självskadebeteende, uppfattningar om att vårda patienter med självskadebeteende, brist på kunskap och kompetens i omvårdnaden av patienter som skadar sig själva. Känslor: starka känslor framkallas i vårdandet av patienter som skadar sig själva, faktorer som påverkar känslorna gentemot patienter med självskadebeteende. Handlingar: patienter med självskadebeteende bortprioriteras på akutmottagningen, brister riktlinjer och bedömningar i vården av patienter med självskadebeteende.

Diskussion:

Hur tankar, känslor och handlingar hör samman diskuteras utifrån Orlandos interaktionsteori. Att utbildning påverkar attityderna positivt diskuteras, samt en problematisering kring det medicinska fokus som finns på akutmottagningen. Vidare diskuteras praktiska implikationer och vidare forskning.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)