Kvantifiering av basala ganglier och parotiskörtlar i 11C PE2I-PET/DT : -Samband mellan dysfunktion av autonoma nervsystemet och kroppens körtlar

Detta är en Master-uppsats från Uppsala universitet/Institutionen för kirurgiska vetenskaper

Sammanfattning: SAMMANFATTNING Bakgrund: Vid hjärnundersökningar finns även andra strukturer utanför hjärnan som är innerverade av nervsystemet. Det är möjligt att sjukdomen i hjärnan avspeglas där också. Det finns många sjukdomar och tillstånd med liknande symptom och att ställa rätt diagnos kan vara svårt. Många sjukdomar påverkar det autonoma nervsystemet och ett sätt att hitta rätt diagnos kan vara att undersöka hur det fungerar.  Syfte: Att se vilka variationer av radioaktivitetsupptag som fanns i parotiskörtlarna mellan patienterna som avbildades med 11C-PE2I PET/DT. Samt att kunna se om denna information kan utnyttjas till att identifiera dysfunktion av autonoma nervsystemet (MRT-bilder är även en tillhjälps verktyg). Metod: Studiedesignen var en retrospektiv kvantitativ studie. Hundra (konsekutiva) patienter indelades i grupper så som: normal, Parkinsons, Parkinsons sjukdom med kombination av vaskulära förändringar och atypisk Parkinson sjukdom. Isotopupptag i basala ganglier och parotiskörtlar har mätts. Några patienters MRT- bilder var tillgängligt till kvantifiering.   Resultat: kombinerade gruppen med Parkinsons sjukdom, atypisk Parkinsons sjukdom och vaskulära förändringar har en uppreglering av antalet fria dopaminreceptorer i parotis jämfört med friska (även i bara PSP samt bara vaskulära grupper) med (p <0.05).   Slutsats: Det finns variation av upptaget mellan en del av grupper därmed kan sjukdomen i hjärnan avspeglas i körtlar också.   Nyckelord: Neurodegenerativa sjukdomar, Autonom dysfunktion, 11CPE2I-PET/DT, parotiskörtlar, basala ganglier    

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)