Är rättsläget tydligt avseende begreppet sexuell handling som med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag i 6 kap. 1 § 1 st. BrB?

Sammanfattning: Uppsatsen utreder om rättsläget avseende begreppet ”sexuell handling som med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag” i 6 kap. 1 § 1 st. BrB är tydligt. Frågan är relevant eftersom begreppet utgör gränsdragningsrekvisitet mellan våldtäkt och andra sexualbrott och mellan våldtäkt och andra brott mot person. Lagstiftaren har medvetet utformat ett vagt gränsdragningsrekvisit med ett vitt tolkningsutrymme eftersom syftet är att begreppets närmare innebörd ska fastställas i rättstillämpningen. Enligt förarbetena ska våldtäktsbegreppet vara förbehållet de mest kvalificerade sexuella kränkningarna. Till denna grupp av sexuella handlingar hör vaginala, anala och orala samlag samt handlingar som att föra upp fingrar, ett främmande föremål eller en knytnäve i en kvinnas underliv samt att föra in fingrar eller föremål i en persons anus. Därutöver omfattas även andra sexuella handlingar om de har en tydlig sexuell prägel, dvs. om de typiskt sett eller i det enskilda fallet syftar till att tillfredsställa endera eller båda parters sexuella drift samt om de syftar till att kränka brottsoffrets sexuella integritet. Utgångspunkten för brottsrubriceringen ska dock inte vara om sexualhandlingen är jämförlig med ett påtvingat samlag utan om den uppkomna kränkningen är jämförlig med kränkningen vid ett påtvingat samlag. Hur prövningen av den uppkomna kränkningen närmare ska gå till preciseras dock inte i förarbetena. Lagstiftaren förutsätter nämligen att rättstillämparen ska avgöra detta genom en prövning av omständigheterna kring det sexuella övergreppet i varje enskilt fall. Uppsatsen utreder den övergripande frågan utifrån två underfrågeställningar; vad som enligt rättstillämparen karakteriserar en särskilt allvarlig sexuell kränkning och vilken betydelse som gärningsmannens avsikt med det sexuella övergreppet tillmäts i den rättsliga prövningen. Utredningen baseras på en genomgång av centrala förarbeten, av 10 rättsfall som belyser begreppets tillämpningssvårigheter och av relevanta synpunkter från doktrinen. Uppsatsens slutsatser är för det första att kränkningens allvar vanligen avgörs utifrån en prövning av det sexuella övergreppets likhet med ett påtvingat samlag som karakteriseras av penetration. För det andra konstateras det att det inte till fullo är möjligt att avgöra vilken betydelse som gärningsmannens avsikt med handlingen ska tillmätas i prövningen av det sexuella övergreppet. HD:s dom i NJA 2013 s. 548, som fastställer att vissa sexuella handlingar alltid har en sexuell prägel, preciserar inte vilka handlingar som per se har en sexuell prägel och är därmed svårapplicerbart på framtida sexuella övergrepp. I avvaktan på ett klargörande HD-avgörande som anger vilka kriterier som ska användas för att avgöra vilka sexuella handlingar som alltid har en sexuell prägel är begreppets rättsläge följaktligen otydligt.