En kritisk diskursanalys av hur media diskuterar sexdockor och deras användare

Detta är en Master-uppsats från Malmö universitet/Hälsa och samhälle

Sammanfattning: Bakgrund: I Sverige har sexdockor länge varit ett relativt anonymt fenomen, men något har skett under de senaste åren. Fenomenet diskuteras nu allt mer i olika mediala sammanhang, inte minst i relation till de bordeller med sexdockor som nu öppnas upp runt om i världen. Syfte: Att få en ökad förståelse för hur media begripliggjort och diskuterat sexdockor som fenomen liksom människors sociala och sexuella erfarenheter av att använda sexdockor de senaste tio åren. Metod: En kritisk diskursanalys av totalt 98 stycken texter som publicerats i olika nyhetsmedia under perioden 2009-03-01 – 2019-02-28. Kritiska diskursanalyser utgår från tre olika analysnivåer; text, diskursiv praktik och social praktik. Den sociala praktiken brukar innefatta någon form av kompletterande sociologisk eller annan samhällelig teoribildning att analysera utifrån, vilket i detta fall inbegriper teorin om sexualitetens sex axiom. Resultat och analys: I det granskade materialet identifierades sex övergripande diskurser i talet om sexdockor och dess användare; a) definitionen av en människa, b) en framtidsdiskurs, c) en social insats, d) ett kärlekslöst fenomen, e) mäns våld mot kvinnor samt f) pedofili. De olika diskurserna använder sig – medvetet och omedvetet – av likartade retoriska drag som understödjer en eller flera av de konservativa tankegångar som teorin om sexualitetens sex axiom menar att ifrågasätta. Det är endast diskursen om pedofili som presenteras som en delvis isolerad diskurs på grund av ämnets särskilt känsliga karaktär, men trots det så bygger även denna diskurs delvis på de övriga identifierade diskurserna. Det hela tyder på att talet om sexdockor liksom deras användare befinner sig i en befäst diskursordning med en konservativ utgångspunkt i talet om sexualitet. Diskussion: Sexdockor är ett mångfacetterat fenomen med många möjliga emotionella, sexuella och terapeutiska funktioner. I media diskuteras dock sexdockor liksom deras användare utifrån ovannämnda konservativa förklaringsmodeller, vilket påminner om de diskursiva drag som brukar återfinnas inom samhälleliga moralpaniker. Denna typ av panik begränsar både det diskursiva utrymmet samt stigmatiserar många berättelser om goda erfarenheter av sexdockor, vilket annars skulle kunna lära oss mer om människans breda sexuella variation.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)