Skattefinansierad äldreomsorg i förvandling : Vill och kan idéburna organisationer medverka?

Sammanfattning: Syftet med studien har varit att förstå hur företrädare för idéburna organisationer med social inriktning inom äldreomsorg ser på sin egen, organisationens och civilsamhällets roll som serviceproducent av offentligt finansierad välfärd. För att uppnå syftet har semistrukturerade intervjuer genomförts med sex företrädare på ledande nivå inom idéburna organisationer med skiftande storlek och geografisk spridning. Lundquists förbindelseteori har delvis använts som en teoretisk utgångspunkt i analysen. De har i Lundquists termer gett uttryck för ett aktörskap som vi har försökt förstå genom att sätta det i relation till de strukturer företrädarna verkar inom och är beroende av. Resultatet från intervjuerna visar generellt på att de två lagrum som styr villkoren för driften av äldreomsorg på entreprenad och i egen regi, lagen om valfrihetsysten respektive lagen om offentlig upphandling ger kommunerna stora friheter i tillämpningen. Det gör att förutsättningar att bedriva äldreomsorg varierar stort vilket skapar osäkerhet och kan hämma de idéburna att ta en större roll. Organisationerna anpassar sig på olika sätt till förutsättningarna. De större aktörerna använder sina resurser för att skapa sig ett handlingsutrymme. Det görs genom att eftersträva en större kontroll av hela vård- och omsorgskedjan tack vare en mer omfattande administration och fler servicefunktioner inom den egna verksamheten. Möjligheten att involvera frivilliga inom äldreomsorgen ger dock i det närmaste ett obefintligt tillskott, speciellt i termer av någon ekonomisk vinning. Riksorganisationen för idéburen vård och omsorg, Famna, har en central roll och är en samlande kraft för de flesta av de intervjuade organisationerna när det gäller påverkan och opinionsbildning på nationell nivå, inte minst genom sina remissvar till olika departement. De har även en viktig uppgift i att ta fram utbildningar till medlemmarna och driva gemensamma nationella utvecklingsprojekt. En sammanfattande slutsats är att villkoren för organisationerna är komplex och beror främst på de lokala förutsättningarna där de ekonomiska ramarna sätter tydliga gränser för möjligheten att ta en större roll som utförare av äldreomsorg.