Hur kommer de nya skatteavtalen att påverka CFC-lagstiftningen?

Sammanfattning: Det har sedan lång tid tillbaka förekommit att svenska skattskyldiga försökt att undkomma beskattning i Sverige genom att gömma undan tillgångar utomlands i lågbeskattade länder, där sekretessen av information har varit stor. Lagstiftarna i Sverige har försökt att förhindra detta genom att tidigare infört den s.k. CFC-lagstiftningen. Syftet med lagstiftningen är att förhindra eller åtminstone försvåra att svenska skattskyldiga företar transaktioner med ut-ländska juridiska personer och genom det urholkar den svenska skattebasen. Lagstiftningen möjliggör att svenska skattskyldiga beskattas löpande för sin andel av det överskott som uppstår i utländska juridiska personer, oavsett om delägaren erhåller någon utdelning eller inte. De senaste åren har skatteavtal angående utbyte av information mellan Sverige och lågbe-skattade länder haft hög prioritet i regeringens arbete för att med denna metod säkerställa den svenska skattebasen. Sedan 2007 har över trettio avtal ingåtts med bl.a. länder som Schweiz, Luxemburg och Brittiska Jungfruöarna. Avtalen har till syfte att ge Skatteverket möjligheter att få tillgång till exempelvis bankinformation i utlandet och avtalen är även viktiga för att myndigheten ska kunna kontrollera svenskars inkomster och förmögenheter utomlands. Denna uppsats behandlar hur CFC-lagstiftningen bör komma att påverkas av de nya avta-len angående utbyte av information. I analysen fastställs att avtalen gällande informations-utbyte torde innebära att Sveriges CFC-lagstiftning blir effektivare till viss del, men att lag-stiftningens syfte skulle få ännu större inverkan med bättre avtal. Likväl fastställs att vid ett närmare samarbete mellan Sverige och de lågbeskattade länderna avseende flertalet förbätt-ringar torde CFC-lagstiftningen slutligen kunna bli överflödig.