Den kreativa kulturen. En studie i svensk kulturpolitiks internationalisering

Sammanfattning: Denna uppsats undersöker hur Sveriges kulturpolitik påverkas av internationella idéer och framförallt EU och vad det innebär för kulturbegreppet. Kulturprojekt har under en längre tid sammansvetsas med näringslivet och kreativitet har blivit ett nyckelord för att legitimera kulturpolitiska satsningar. Det har förvandlat diskursen kring kulturens roll i samhället. Genom en idéanalys på EU:s kulturprogram Kreativa Europa, skrivelsen Kulturlivets internationalisering och propositionen Tid för kultur analyseras vilka argument som används för att legitimera en internationell kulturpolitik. Utifrån Geir Vestheims teori All kulturpolitik är instrumentell kategoriseras vilka argument som väger tyngst i respektive dokument och hur de hör samman med varandra. Resultatet visar att svensk kulturpolitik tydligt har influerats av EU. Det beror framförallt på de övergripande ekonomiska mål som unionen har satt upp för att bekämpa den rådande arbetslösheten inom Europa. Kulturpolitiken har fått ta ett större samhälleligt ansvar och anses kunna skapa ekonomisk tillväxt och välmående. Detta har fått kritiker att oroa sig för att kärnan i kulturbegreppet urholkas och att de estetiska värdena riskerar att gå förlorade. Samtidigt visar det sig att kultursektorn har fått ett ökat inflytande och ett nytt begrepp introduceras som jag valt att kalla det ”kreativa argumentet”.