Att se det som inte syns- akutpersonalens erfarenhet av misstänkt barnmisshandel : en litteraturöversikt
Sammanfattning: Barnmisshandel är ett världsomfattande problem i dagens samhällen och mörkertalet är stort eftersom alla fall inte anmäls. I flera länder råder anmälningsplikt vid misstanke att barn utsätts för misshandel och akutpersonal har en viktig roll i skyddandet av utsatta barn. Akutpersonal möter ofta barnen i hemmiljön och är därför den första instansen som kommer i kontakt med det utsatta barnet. Detta ställer höga krav på akutpersonalen, att de kan göra adekvata bedömningar och dokumentera sina misstankar eftersom deras bedömning kan komma att ligga till grund för en anmälan. Syftet var att belysa akutpersonalens erfarenhet av situationer där barn misstänkts utsatta för barnmisshandel. Metoden var en litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar söktes fram genom databasen PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades och 15 stycken valdes ut för analys och samtliga av dessa låg till grund för resultatet, som redovisas i kategorier samt subkategorier. Litteraturöversiktens resultat delades in i två kategorier, som består av tre respektive två subkategorier. Den första kategorin var akutpersonalens bristande kunskap avseende barnmisshandel. Subkategorierna som här framkom var identifiering av tecken som kan tyda på barnmisshandel, dokumentation och anmälan samt utbildning inom ämnet. Akutpersonal upplevde att det var svårt att identifiera tecknen, som kunde härledas till misshandel och det kunde bero på en osäkerhet kring vad som var naturliga skador eller vilka skador som åsamkats av annan person. Likaså upplevdes svårigheter kring vad som ska dokumenteras och hur en anmälan ska göras. Utebliven anmälning kunde också bero på osäkerheten i tillvägagångssätt. Akutpersonal önskade mer utbildning i ämnet och om hur barnmisshandel ska upptäckas och anmälas. Den andra kategorin som framkom var akutpersonalens emotionella upplevelser av barnmisshandel, under vilken subkategorierna rädslor och stress identifierades. Akutpersonal upplevde rädsla för att anmäla och det kunde härledas till deras rädsla att göra fel, för rättsliga påföljder eller rädsla för anhörigas reaktioner. Slutligen upplevde akutpersonalen stress i olika varianter relaterade till fall där barnmisshandel förekommit. Själva mötet med utsatta barn skapade stress men även att göra en anmälan kunde verka stressande. Slutsatsen var att barnmisshandel är ett svårt ämne, som behöver lyftas fram och uppmärksammas. Akutpersonal upplever otillräckliga kunskaper kring barnmisshandel och att situationer, där misstankar fanns att barn utsattes för misshandel, kunde skapa stress och rädslor. Med en klar bild hur akutpersonalen ska upptäcka tecken, vilka frågor och undersökningar som ska ställas/ bli gjorda och var anmälan ska göras, finns möjligheterna för att akutpersonal ska upptäcka och våga anmäla mer än de gör.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)