En jämförelse mellan fyra fasadmaterial för ett flerbostadshus med avseende på klimatpåverkan

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Umeå universitet/Institutionen för tillämpad fysik och elektronik

Författare: Jens Andersson; [2020]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Bygg- och fastighetssektorn står för cirka en femtedel av de inhemska utsläppen av växthusgaser i Sverige. Som ett led i att minska klimatpåverkan från byggsektorn och öka medvetenheten om vilken betydelse olika materialval i byggskedet har för miljön avser regeringen att från den 1a januari 2022 införa krav på klimatdeklaration vid uppförande av nya byggnader. I denna rapport har livscykelanalyser utförts på fasadmaterialen puts, tegel, fibercementskivor och träpanel med syfte att belysa deras klimatpåverkan från produktionsskedet. Analyserna gjordes i enlighet med de riktlinjer Boverket satt upp vid införandet av krav på klimatdeklaration. Klimatdeklarationerna utfördes med hjälp av byggsektorns miljöberäkningsverktyg BM 1.0 där klimatpåverkan från materialen som ingick i varje fasadalternativ togs fram genom produktspecifika miljövarudeklarationer i möjligaste mån. Varje material mängdades, datan matades sedan in i miljöberäkningsverktyget för att erhålla ett resultat. Resultatet av rapporten visade att träpanelen av värmebehandlad furu var den mest fördelaktiga ur miljösynpunkt och där fibercementskivor monterade på träläkt kom närmast efter. Putssystemet hade ett något högre utsläpp än fibercementskivorna men inte i närheten av så höga utsläpp som kom från tegelfasaden. Den hade så pass höga utsläpp av växthusgaser att den bedöms vara oaktuell som fasadalernativ om man strävar efter att sänka klimatpåverkan från byggprocessen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)