Skatteregler mot handel med skalbolag.

Sammanfattning: Ett skalbolag är ett aktiebolag som ej innehåller några reella rörelsetillgångar, utan i princip endast likvida medel och fordringar. De likvida medlen utgörs helt eller delvis av obeskattade vinstmedel. Skattefördelar kan uppstå när en säljare avyttrar aktierna i sitt skalbolag till ett pris motsvarande 85-90 % av de obeskattade vinstmedlenas värde. Efter överlåtelsen finner köparen ett sätt att eliminera eller uppskjuta betalningen av bolagsskatten. Säljaren får mer betalt för bolaget än eljest och köparen får ett bolag med stora likvida medel. Köparen och säljaren delar genom den ovan beskrivna prissättningen på bolagsskatten. Syftet med en skalbolagstransaktion är således främst att eliminera bolagsskatten. En skalbolagstransaktion behöver dock inte alltid ha ett omoraliskt eller felaktigt syfte. En ''seriös'' köpare kan nämligen anskaffa ett skalbolag för att t.ex. finansiera utvecklingskostnader i ett annat aktiebolag och inte för att eliminera bolagsskatten och själv ta hand om bolagets likvida medel. Fram till och med 1991 hade Sverige en skatterättslig regel, den s.k. vinstbolagsregeln, för att förhindra skalbolagstransaktioner. Denna regel stadgade att säljaren av ett skalbolag blev skatteskyldig för hela ersättningen, inte för reavinsten, för ett bolag. Denna beskattning kunde dock undvikas om skalbolagsaffären hade skett i ett ''legitimt'' syfte. Vinstbolagsregeln visade sig dock vara svår att tillämpa, slopades och ersattes av bl.a. fåmansaktiebolagsreglerna i och med 1991 års skattereform. Det har dock visat sig att 1991 års skattereform inte har lyckats sätta stopp för skalbolagstransaktioner, då dessa ökade väsentligt under 1990-talet. Av den anledningen har två utredningar, en avseende fysiska personers och en avseende juridiska personers skalbolagsaffärer, lagts fram med syfte att införa en skatterättslig stopplagstiftning mot skalbolagstransaktioner. Skalbolagstransaktioner skall genom lagstiftningen göras så oförmånliga utifrån ett skatterättsligt perspektiv att ingen kommer att genomföra dem. Det tilltänkta lagförslaget avseende fysiska personer innebär sammanfattningsvis att, när en fysisk person säljer ett skalbolag, han skall ta upp kapitalvinsten som intäkt av näringsverksamhet. När en juridisk person genomför en motsvarande transaktion tas, enligt det tilltänkta lagförslaget avseende juridiska personer, hela kapitalvinsten, utan avdrag för ingångsvärden, upp till beskattning. Mycket kritik har riktats mot förslagen bl.a. mot bakgrund av att ''fel'' person kan drabbas, att den föreslagna lagstiftningen är oklar och att denna typ av lagstiftning närmast hör hemma inom straffrätten. EG-rätten har på senare år blivit allt mer betydelsefull även för den nationella skatterätten. Enligt EG-rätten är det inte tillåtet att ha skatteregler i en medlemsstat som hindrar eller försvårar för bolagen i denna medlemsstat att ha bolag eller etablera sig i andra stater. Någon diskriminering pga. av nationalitet får ej heller förekomma i en medlemsstats skattelagstiftning. Jag har i min analys funnit att de föreslagna skalbolagsreglerna i sig med största sannolikhet inte strider mot EG-rätten, men att de i kombination med IL 3:19 skulle kunna göra det. Jag avstyrker sammanfattningsvis, i likhet med remissinstanserna, en lagstiftning i enlighet med de föreslagna skalbolagsreglerna. Detta avstyrkande gör jag bl.a. mot bakgrund av att reglerna är svåra att tillämpa och att de kommer att drabba icke avsedda situationer. Dessutom avhjälper inte de i skalbolagsreglena stadgade undantagsmöjligheter den ovan nämnda problematiken.