Sociala hänsyn vid offentlig upphandling

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka möjligheter som finns för upphandlande myndigheter att beakta sociala faktorer vid offentlig upphandling samt vilka argument som finns för respektive emot detta. Detta är ett relativt nytt område som utvecklats framför allt genom EU-rätten under de senaste decennierna och som fortfarande i allra högsta grad är under utveckling. De idag gällande upphandlingsdirektiven ställer upp möjligheter för att beakta sociala hänsyn främst i form av särskilda kontraktsvillkor i upphandlingskontrakt. Vilken typ av hänsyn som kan beaktas finns inte uttömmande beskrivet i direktiven, utan bestäms huvudsakligen av EU-domstolens praxis samt av övrig social lagstiftning och internationella konventioner. Bland de hänsyn som kan beaktas finns bland annat jämställdhet och antidiskriminering, jämlikhet på arbetsmarknaden, sysselsättning, arbetsmiljösäkerhet, fairtrade med mera. Utmärkande för domstolens praxis är dock att de grundläggande EU-rättsliga principerna om likabehandling och ickediskriminering sätts i främsta rummet, vilket innebär att sociala faktorer ofta får stå tillbaka. Nya upphandlingsdirektiv antogs 2014 och kommer inom kort att implementeras i Sverige genom nya upphandlingslagar. Dessa kommer att utvidga möjligheterna att ta sociala hänsyn något, men i vilken utsträckning det i praktiken kommer att ske är inte klarlagt.