Lufttäthetens inverkan på energiberäkningar för byggnader

Sammanfattning: I och med höjda energipriser och ökad medvetenhet om naturresursernas ändlighet har intresset för energieffektivisering ökat inom alla områden. I ett av riksdagens miljökvalitetsmål anges att energianvändningen i bostäder och lokaler bör minska med 20 % till år 2020 i förhållande till den användning som var 1995. Som det ser ut idag har energianvändningen i bostäder och lokaler snarare ökat än minskat sedan 1995 därför krävs stora krafttag om målet ska nås. De största värmeförlusterna i en byggnad sker genom transmissionsförluster. En annan förlustfaktor i en byggnad är det okontrollerade luftflödet som transporteras in eller ut ur klimatskalet genom springor och otätheter i konstruktionen. Detta luftläckage är svårt att uppskatta eller beräkna utan att göra en täthetsmätning av byggnaden. Täthetsmätningar är tidskrävande vilket gör att det finns ett stort behov av att kunna uppskatta ett värde för att använda i energiberäkningar för byggnader. Syftet med detta projekt är att ta fram bättre riktlinjer för val av indata och att undersöka hur en byggnads lufttäthet kan uppskattas med avseende på energiberäkningar. Detta projekt är uppdelat i tre delar; litteraturstudie, fallstudie av en byggnad där luftläckaget mäts och uppmätt energiförbrukning jämförs med beräknad samt en känslighetsanalys och en jämförelse mellan beräkningsprogrammen RIUSKA och IDA ICE. Resultatet från känslighetsanalyserna visar att läckaget har större påverkan på det beräknade uppvärmningsbehovet i RIUSKA än i IDA ICE. Det beräknade uppvärmningsbehovet kan öka med upp till 30 % i RIUSKA av att ta med luftläckaget. Det är endast vid användning av programmet IDA ICE som det finns möjlighet att ta med köldbryggor beräkningarna. Köldbryggorna kan öka det beräknade uppvärmningsbehovet med upp till 30 %. Detta är en så betydande påverkan att köldbryggor borde tas med i beräkningarna. Luftläckaget för byggnader borde enligt de mätdata som studerats ligga mellan 0,2-1,5 l/s, m2 omslutande area eller 0,2-2,3 oms/h vid 50 Pa tryckdifferens. Att koppla storleken på luftläckaget till olika byggnadstyper är mycket svårt om inte till och med omöjligt. Enligt flera ingenjörer som tillfrågats beror storleken på luftläckaget i en byggnad snarare av noggrannhet vid byggnation än typ av konstruktion. En annan allmän uppfattning är att betongkonstruktioner är lättare att få täta än träkonstruktioner. Fler lufttäthetsmätningar skulle tillsammans med uppföljningar av gjorda energiberäkningar ge en bättre bild av hur bra dagens energiberäkningar är och hur luftläckaget i olika byggnader ser ut.