Vad är problemet med homosexuella föräldrar? - En queerteoretisk analys av samkönad kvinnlig närståendeadoption i SOU 2001:10

Sammanfattning: Homosexuella par fick möjlighet till juridiskt föräldraskap 2003 som en följd av den statliga utredningen SOU 2001:10 Barn i homosexuella familjer. När ett kvinnligt samkönat par genomgår en insemination inom den svenska offentligt finansierade sjukvården kan föräldraskapet för den kvinna som inte föder barnet fastställas genom dom eller bekräftelse. Om paret genomgår inseminationen i privat regi måste de istället ansöka om närståendeadoption för den kvinna som inte föder barnet. Regleringen av samkönade par skiljer sig från den som gäller för olikkönade par – de slipper nämligen adoptionsprocessen. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka antaganden, förutsättningar, normer och värderingar kring kön, sexualitet och föräldraskap som uttrycks i SOU 2001:10. Fokus har legat på närståendeadoption för kvinnliga samkönade par. Utifrån ett queerteoretiskt perspektiv har jag genomfört en analys där jag har utgått ifrån förslaget till reglering av närståendeadoption som lades fram i utredningen. Utifrån lösningsförslaget har jag identifierat att det problem som utredningen såg var att homosexuella familjer inte var tillräckligt lika det heterosexuella kärnfamiljsidealet. Jag har vidare kunnat konstatera att det mest önskvärda föräldraskapet, enligt SOU 2001:10, är det tvåsamma, heterosexuella. Detta grundar sig på föreställningar om att män och kvinnor ska komplettera varandra i föräldraskapet och att förebilder av olika kön är en förutsättning för att barn ska utveckla en stabil och förutsägbar könsidentitet och en heterosexuell läggning. Det idealiska är om föräldrar och barn har ett biologiskt släktskapsband men i brist på detta är det viktigt att barnet får tillgång till vetskap om sitt genetiska ursprung. Utredningens diskurser kring kön, sexualitet, tvåsamhet, biologi och föräldraskap omöjliggör lagförslag som inte syftar till att ge barnet dessa förutsättningar.