Utredningen börjar i klassrummet. Om lärares tankegångar och arbetsmetoder innan särskilda stödinsatser för elever årskurs 1-5

Detta är en Magister-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Sammanfattning: SyfteStudiens syfte var att ta reda på hur klasslärare gör när de märker att en elev är i behov av särskilt stöd. Den empiriska enkätundersökningen avsåg att besvara syftet utifrån fem frågeställningar. I enkätundersökningen gavs informanterna möjlighet att gradera föreslagna alternativ. Enkätundersökningen innehöll även en fråga om antal år i yrket för att försöka se ett mönster om svaren skiljde sig åt beroende på yrkeserfarenhet.TeoriBegreppet frirum är centralt i den teori Berg (2009) har konstruerat. Skolan som institution sätter gränser och skapar därmed frirum för det vardagsarbete som enskilda skolor bedriver. Skolutveckling blir enligt Berg möjligt när skolans aktörer kan se och upptäcka sitt tillgängliga frirum. I frirummet sker skolutvecklingsarbetet och det i sig definieras som ett arbete till elevernas bästa. Där finns en anledning att tydliggöra processen som leder fram till särskilt stöd. Viktigt är även det sociokulturella perspektivet där von Wright (2006) påvisar hur viktig relationen mellan lärare och elev är i arbetet med elevens fortsatta utveckling.Metod Metoden är kvantitativ i form av en enkät där sista frågan utgörs av en öppen fråga. De ostrukturerade svaren tolkades med den hermeneutiska cirkeln. Alla lärare med klassläraransvar, årskurs 1-5 vid en västsvensk kommuns tolv grundskolor erbjöds att delta. Populationen var ca 100 möjliga informanter. 78 av dem har svarat.ResultatNär lärare upplever att en elev är i behov av särskilt stöd är den vanligaste åtgärden att man alltid kontaktar föräldrar/vårdnadshavare. Lärare som har mindre än tio års yrkeserfarenhet rådgör ofta med rektor och kollega medan de lärare som har mer än tio års yrkeserfarenhet oftare anmäler elever i behov av särskilt stöd till elevhälsoteamet. Läroplanen är det styrdokument som används mest, 25% av lärarna uppger att de alltid använder den. En stor del, 83% av lärarna, anser att det finns en gemensam arbetsgång vid upptäckten att en elev är i behov av särskilt stöd. Lärarnas svar på den öppna frågan visar att processen fram till särskilt stöd anses vara komplex och otillräcklig och att det saknas professionella pedagogiska samtal.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)