Meningen med rubriken : En analys av hur rubrikerna i tre svenska dagstidningar har förändrats på 25 år

Detta är en Kandidat-uppsats från Stockholms universitet/Svenska/Nordiska språk

Sammanfattning: Syftet med den här studien är att ta reda på om, och i så fall hur, dagstidningarnas rubriksättning har förändrats under de senaste åren samt om rubriksättningen har påverkats av tidningarnas inträde på internet. Jag har gått igenom alla rubriker i tre svenska dagstidningar under en specifik dag 1996, det vill säga innan tidningarna fanns på nätet. Dessa rubriker har jag jämfört med samma tidningars rubriker samma datum 25 år senare. Jag har även gått igenom tidningarnas webbrubriker den aktuella dagen 2021. Jag har utgått från teori om funktionell grammatik, kritisk diskursanalys och aktivitetsanalys och analyserat rubrikerna utifrån struktur, grammatik och innehåll. Det tydligaste resultatet från min jämförelse är att rubrikerna har blivit längre. De tre undersökta dagstidningarnas rubriker innehåller mellan 21och 74 procent fler ord i snitt 2021 än 1996. Och rubrikerna på nätet är ännu längre. Såväl antalet nominalfraser som ord per nominalfras har ökat. Dessutom är det fler rubriker som innehåller finita verb. På tidningsspråk skulle man kunna säga att rubrikerna har blivit pratigare. Min analys efter att ha intervjuat redaktörer på de tre tidningarna är att detta beror på att de snabba nyheterna har flyttat till nätet och att papperstidningarna innehåller större andel feature och åsiktsmaterial. Journalisternas förändrade arbetsvillkor är en annan faktor. Färre gör mer, vilket medför att tiden för att sammanfatta en artikel till en kort och lockande rubrik har minskat. Då kan man ta genvägen till att lyfta ut ett intresseväckande citat som rubrik. Att nätet med sina snabba nyheter ändå har de längsta rubrikerna kan även det bero på tidsbrist. På nätet gäller det att vara först, men också att få med så många nyckelord som möjligt i rubriken så att den hamnar högt upp hos sökmotorerna. Jag har undersökt åren 1996 och 2021. Det kan vara intressant att i en uppföljande studie undersöka ett årtal däremellan, eftersom mitt intryck är att rubrikerna kan ha varit mer av klickbeten tidigare, men att man i dag eftersträvar trovärdighet. Redaktörernas roll har stärkts.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)