Svensk äldrevård efter millenniumskiftet.

Sammanfattning: Kommuners sätt att sköta sina uppdrag har förändrats. Till en del har det tagit sig uttryck i en ökad konkurrensutsättning av verksamheter som tidigare drivits i kommunal regi. Genom att studera fyra kommuner vill jag belysa de formuleringar som ligger bakom äldrevården och det förändrade arbetssättet. Undersökningen är en kvalitativ innehållsanalys av retoriken som kommunerna själva presenterar i sina årsredovisningar. Jag gör även en jämförande studie och tittar på vilka förändringar retoriken genomgått under 2000-talet. Med det perspektivet vill jag också belysa inslaget av statlig styrning, ifall den finns dokumenterad på något vis och om kommunernas berättelser skiljer sig åt i hur de beskriver denna styrning. För att komplettera den årsredovisningarna har jag även med en intervju med kommunala tjänstemän som arbetar inom äldrevården på tjänstemannannivå. Kommunerna har noggrant dokumenterat hur de sköter sin verksamhet. Det går att läsa om vilka anledningar som förs fram för olika åtgärder. Till en del berättas det även om övergripande målsättningar, med föreskrifter av normativ karaktär. Förändrade värdegrunder återfinns hos några kommunledningar och blir vanligare efter 2006. Det mest utmärkande resultatet är att normer uttrycks mer sällan i de senaste årsredovisningarna jämfört med tidiga 2000-talet. Med något undantag blir berättelserna blir mer faktiska och talar mindre om vilka värderingar som ska styra verksamheten. Det finns exempel på kommuner som är oföränderliga i sitt sätt att presentera sin verksamhet men det är vanligast med en allmän förskjutning mot en mer icke-normativ beskrivning av äldrevården. I intervjun med handläggarna framkommer att äldrevården idag allt mer bedrivs i hemmet och att äldreboenden är reserverade för svårt sjuka. En förändring jämfört med början av den undersökta perioden. Inslaget av valfrihet för de äldre är också något som blivit vanligare enligt de tillfrågade tjänstemännen. Den statliga styrningen av äldrevården finns delvis återberättad i årsredovisningarna. Några kommuner berättar utförligt om statliga avsikter medan andra uttrycker sig mer sparsamt. Kommunerna berättar alltså i olika grad om statens önskemål i årsredovisningarna även då alla blir ålagda samma föreskrifter.