Vad är värdet på trygghet, träd och tillhörighet?

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle

Sammanfattning: Denna studie baserar sig på resultat från semistrukturerade intervjuer genomförda på sex förvaltningar med ansvar för fysisk planering i Göteborgs Stad. Studiens syfte har varit att öka kunskapen om hur planerare i Göteborgs stad förstår och använder folkhälsa inom fysisk planering. Eftersom det idag finns en förståelse för att omgivningens utformning påverkar vårt sätt att agera och förhålla oss till varandra är det intressant att undersöka hur planerare förstår folkhälsa men också hur de arbetar mot Göteborgs stads folkhälsomål. Vidare är det intressant att ta reda på hur den fysiska planeringen av folkhälsa ser ut i Göteborg idag.Generellt ökar hälsan i Sverige med längre medellivslängd och ökat antal år med god självskattad hälsa. Ändå ökar de sociala skillnaderna markant i Sverige och den förbättrade hälsan är ojämnt fördelad mellan befolkningen och framförallt mellan olika sociala nivåer i samhället. Att inkludera hälsa i samhällsplanering kan leda till mer jämlik hälsa och därmed hållbar utveckling. Att bygga en hållbar stad är möjligt men stadens komplexitet kräver en kombination av systemförståelse och konkreta lösningar i ett mer långsiktigt perspektiv. Hälsorisker inom byggd miljö kopplas ofta samman med luftföroreningar, buller och bristen på grönska och grönområden. Men lika viktigt är den sociala dimensionen där bland annat människors interaktion, deltagande, känsla av tillhörighet och plats samt trygghet och säkerhet har stor betydelse för hur människor mår och upplever sin vardag. Dagens stadsutveckling ser stadsmässighet och tät blandstad som lösningen på många av de sociala problemen i staden. Dessvärre bygger vi inte som vi lär och en tät stad med bristande kvalitéer kommer leda till en hälsomässigt sämre livsmiljö och ökade hälsoklyftor.Slutsatser som kan dras av studiens resultat visar att det finns en förståelse för sambanden mellan den fysiska miljön och folkhälsan men också förståelse för samhörigheten med den sociala dimensionen. Det framkommer även att de sociala värdena är högt prioriterade i översiktlig planering men att det prioriteras bort i planeringsprocessen, då ekonomiska och bostadspolitiska mål är överordnade. Detta innebär att Göteborgs stad anammat diskursen för stadsmässighet och tät blandstad men att de samtidigt upplevs prioritera bort de kvalitéer som behövs för den hälsosamma staden. Om dagens planering ska leda till en hållbar stad i framtiden behövs ökat samarbete mellan förvaltningarna och att befintlig kunskap förmedlas från planerare till politiker och medborgare. Vilket skulle öka chansen till hållbarare beslut för stadens framtid och i sin tur ge förutsättningar för en god folkhälsa i Göteborgs stad.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)