"Biologisk mångfald skapas inte på asfalten inne i Uppsala" : en empirisk studie om miljömål och motivation hos konventionella lantbrukare i Uppsala kommun

Sammanfattning: Riksdagen har beslutat att vi ska ta hand om våra miljöproblem nu, inte lämna över dessa till framtida generationer. Sveriges miljömål är riktmärken för detta miljöarbete. Ett av riksdagens 16 nationella miljömål är ett rikt växt- och djurliv. (Naturvårdsverket, 2016) Målet syftar till att bevara och nyttja den biologiska mångfalden på ett hållbart sätt, både för nuvarande och kommande generationer. Målet handlar även om att värna om arternas livsmiljöer och ekosystem för att dessa ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. (ibid.) Denna uppsats har sin utgångspunkt i detta miljömål och har som syfte att undersöka hur miljömålet praktiseras av konventionella lantbrukare i Uppsala kommun. Uppsatsen är indelad i tre delar: I den första delen undersöks huruvida det finns ett intresse hos lantbrukarna eller inte att vilja göra mer för den biologiska mångfalden på sina gårdar. I den andra delen beskrivs de åtgärder för biologisk mångfald som idag genomförs på respektive gård. I den tredje delen diskuteras relationen mellan lantbrukarna och kommunen. För att samla in mitt material genomförde jag en kvalitativ studie i form av intervjuer med fem konventionella lantbrukare verksamma i Uppsala kommun. Som teoretiskt verktyg har jag använt mig av begreppet motivation där jag fokuserat på motivationsteorin inre och yttre motivation (Ahl, 2004). Resultatet av studien visar att det finns ett miljöintresse hos samtliga lantbrukare som deltagit i studien och att det görs en del åtgärder på alla gårdar som gynnar den biologiska mångfalden. Dock är alla överens om att det går att göra mer. En rapport från jordbruksverket, som presenteras i uppsatsens andra del, visar att miljöåtgärderna behöver vara effektiva och användbara för lantbrukarna (Jordbruksverket, 2011). De intervjuer som genomförts visar även att lantbrukarna behöver kunna se nyttan med de åtgärder som främjar biologisk mångfald för att de ska kännas motiverande att genomföra. Studien visar även att lantbrukarna tycker att krav och regler som kommer från myndigheter och som inte fungerar i praktiken är ett stort problem. Slutsatser som dragits efter att ha analyserat det empiriska materialet är att en ökad kontakt mellan kommun och lantbrukare skulle kunna gynna arbetet med den biologiska mångfalden i Uppsala. Kommunen i Uppsala behöver därmed starta en dialog med lantbrukarna och få ökad förståelse för deras arbete. Det behövs mer praktisk kunskap kring biologisk mångfald, bland såväl lantbrukarna som kommunen och lantbrukarna måste kunna se nyttan av sitt arbete på gårdsnivå för att åtgärderna ska kunna kännas motiverande och genomförbara. I det arbetet har kommunen en viktig roll.