Konsten att mediera begrepp. Några lärares didaktiska arbete med matematiska begrepp

Sammanfattning: Syfte: Syftet med studien är att undersöka möjligheter och dilemman som uppstår när tre lärare medierar begrepp i matematik med hjälp av olika artefakter. Syftet är också att, genom det sociokulturella perspektivet, synliggöra vad dessa artefakter ger för möjligheter till begreppslärande för alla elever. Teori: För att undersöka möjligheter och dilemman när lärare medierar, d.v.s. förtolkar eller representerar begrepp i matematik, fokuserades i denna studie både verbala och fysiska handlingar i samspelet mellan lärare och elever. Som stöd i denna undersökningsprocess användes begrepp ur det sociokulturella perspektivet. I detta perspektiv ses användandet av artefakter som mediering av kunskap och utveckling. Detta sker i sociala gemenskaper och är förutsättningen för lärande. Metod: I denna studie har observation och efterföljande samtal med tre lärare gjorts. Kriterieurval har gjorts utifrån tidigare vetskap om att just dessa lärare har ett intresse av att utveckla sin matematikundervisning, och använder sig av olika medvetna arbetssätt för detta. Fältanteckningar har förts under observationerna. Samtalen spelades in och transkriberades sedan. Materialet har analyserats och kategoriserats utifrån Vygotskijs tre betydelser av mediering. Utifrån dessa har sedan nya kategorier uppstått. Resultat: Resultatet visade att de tre lärarna använder många olika artefakter vid sina genomgångar. Den mest frekventa artefakten var språket. Stora möjligheter till dialog samspel uppstod vid de tillfällen då det vidgade kunskapsbegreppet användes. Vid de tillfällen då artefakterna utnyttjades mer interaktiva urskildes större elevaktivitet. En intressant artefakt för begreppslärandet var Klokboken, där elever fick möjlighet att sätta egna ord på matematiska begrepp. Boken var även ett stöd för elever i matematiksvårigheter. Resultatet visade att dilemman uppstod vid flera tillfällen, bl.a. då lärarna p.g.a. olika orsaker i all hast fick planera om sina lektioner. Lektionerna blev betydligt mindre dialogiska än vad som var planerat. Detta i sin tur kan få konsekvenser för de elever som har större behov av språkligt stöd i undervisningen. När lärarna får många uppifrån kommande direktiv, vilka tar lärarnas tid i anspråk, så minskar tiden för utvecklandet av matematikundervisningen. Lärarna i studien benämnde inte sina teoretiska utgångspunkter vid namn, vilket också kan ses som en svårighet för utvecklandet av undervisningen. Resultatet visade också att läraren måste känna sig trygg och behärska det område och de former av mediering inom det vidgade språkbegreppet som de vill använda.