SOCIOEKONOMISK STATUS OCH EPIGENETIK ETT OMAKA PAR ELLER EN OSKILJBAR DUO?

Sammanfattning: SAMMANDRAG SOCIOEKONOMISK STATUS OCH EPIGENETIK - Ett omaka par eller en oskiljbar duo? ÄMNE: Liberal Arts INSTITUTION: Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet, Maj 2020 HANDLEDARE: Henrik Nilsson TITEL: SOCIOEKONOMISK STATUS OCH EPIGENETIK - Ett omaka par eller en oskiljbar duo? FÖRFATTARE: Jessica Persson Schäring E-MAIL: [email protected] / [email protected] KURSKOD: LIB160, Skrivande, teori och metoder i vetenskapen, Uppsats UPPSATS: Kandidatuppsats (c), 15 hp, ventileringstermin VT 20208 Socioekonomisk status (SES) anses vara en viktig prediktor för individers hälsa och utveckling, men mekanismerna bakom den sociala distributionen av hälsa har visat sig komplexa. Epigenetik är studien av hur miljön påverkar hur vår arvsmassa (DNA) uttrycks, och nya indikationer pekar på att epigenetik kan vara en av de viktigaste biologiska vägarna genom vilka socioekonomiska faktorer blir inbäddade. Detta litteratur- och intervjubaserade arbete syftar till att utröna kopplingen mellan epigenetik och SES. Jag fokuserar på de fem mest välstuderade faktorerna i gränslandet mellan SES och epigenetik: diabetes/fetma, cancer/autoimmuna sjukdomar, beteende samt livslängd. Forskningen visar tydligt att SES inte kan frikopplas från epigenetik, utan knyter dem snarare tätt ihop. Till exempel så har låg SES i yngre år visat sig kunna förutspå cancer, diabetes och autoimmuna sjukdomar senare i livet. Exponeringen för traumatiska barndomsupplevelser, vilka är vanligare i låg SESsamhällen, kan förkorta en individs livslängd med hela 18,5 år. Allt mer data pekar vidare på att epigenetiska element kan nedärvas, vilket skulle kunna hjälpa oss att förstå hur även SES tycks gå i arv. Arbetet tydliggör att epigenetik definitivt är något vi bör ha mer kunskap om så att vi kan arbeta på ett mer förebyggande och långsiktigt vis för bättre hälsa för envar. Jag föreslår att epigenetiska läromoment bör ha en viktig plats i alla utbildningsplattformar och att myndigheter bör verka för att tillhandahålla uppdaterad information i ämnet. Andra åtgärder, som föräldrastärkande program, främjande av nyttig kost och upprättandet av lekplatser och sociala/idrottsliga mötesplatser, framstår också som samhällsekonomiskt gynnsamma. Många epigenetiska förändringar är i alla fall delvis reversibla, vilket erbjuder ett mått av hopp om bara insikten och viljan finns. NYCKELORD: Epigenetik, socioekonomisk status, SES, DNA-metylering, hälsa, reversibel