"När kommer mamma? Jag vill gå hem" : En studie om hur barns välbefinnande påverkas av tiden de spenderar på förskola

Sammanfattning: Människors välbefinnande påverkas till stor del av relationer, främst de nära relationerna och av de miljöer de vistas i. För barn innebär det att relationen till föräldrar, förskolepersonal och vänner samt hem- och förskolemiljön är det som främst påverkar deras välbefinnande, eftersom den största delen av deras liv vanligtvis utspelar sig bland dessa personer och miljöer. Det har visat sig att svenska barns psykiska välbefinnande har försämrats och att det till en viss del kan bero på att barn inte får den tid de behöver från sina föräldrar. I tidigare undersökningar har vi funnit att både barn och föräldrar önskar mer tid tillsammans. Samtidigt börjar i regel svenska barn i förskolan redan mellan ett och två års ålder, en ålder som enligt anknytningsteorin är känslig i utvecklingssynpunkt. Enligt Skolverket är allt fler barn inskrivna i den svenska förskolan och de tillbringar också fler antal timmar där. Vi har därför undersökt om antalet timmar på förskolan har betydelse för barns välbefinnande. För att få ett så nära barnperspektiv som möjligt har vi gjort detta genom att intervjua sex förskolepedagoger i olika stadsdelar av Stockholm. Den empiri vi funnit under vår undersökning visar att barns välbefinnande påverkas av antalet timmar de spenderar på förskolan. För barn som tillbringar långa dagar, kan konsekvensen bli att deras relationer till pedagoger och vänner stärks medan relationen till föräldrarna kan bli lidande. Barn som går långa dagar tenderar också att vara tröttare. Barn som går oregelbundna tider och dagar på förskolan riskerar istället att hamna utanför kamratgruppen. Det kan för dessa barn och de barn som går kortare dagar också innebära att det tar längre tid att bygga upp en tillit till personalen. Vi har även funnit att barn idag är mer stressade, vilket bland annat är ett resultat av större barngrupper, höga ljudnivåer, förskolans kvalité, fritidsaktiviteter och föräldrars stress. Dessa faktorer påverkar också barnens välbefinnande. Hur välbefinnandet ser ut under barndomen, påverkar individens fortsatta liv. Vi har i vår uppsats undersökt ett område som vi tror kan påverka barnens välbefinnande. Då vår uppsats är begränsad på många olika sätt, anser vi att det därför är mycket viktigt att forska vidare på varför barns psykiska ohälsa har ökat i Sverige.