"Fast ifall det är små grejer som inte riktigt spelar någon roll, då kan eleverna bestämma" : En studie om elevers upplevelser av elevinflytande i skolan

Sammanfattning: Den svenska skolan ska vila på demokratins grund samt förmedla och förankra respekt i de demokratiska värderingar som samhället vilar på. Genom undervisningen ska eleverna även utveckla kunskaper om demokratins principer och utveckla sin förmåga att påverka, ta ansvar och arbeta i demokratiska former för att bli ansvarstagande och aktiva medborgare i samhället. Det demokratifostrande uppdraget framhålls särskilt tydligt i kursplanen för samhällskunskap. Där tydliggörs att undervisningen ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra och bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet för demokratiska processer och arbetssätt. Samtidigt som elevinflytande är en del i skolans demokratifostrande uppdrag så är det även en rättighet, vilket innebär att eleverna successivt ska ges ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan. Forskning visar att även om det på skolor finns ambitioner för elevinflytande så finns det olika faktorer som bidrar till att elevernas möjligheter att vara delaktiga och utöva inflytande i verksamheten begränsas. Det gäller att eleverna har både de förmågor och den vilja som krävs för att kunna utöva elevinflytande. Läraren, de andra eleverna och klassrumsmiljön är några av de faktorer som påverkar elevernas delaktighet och möjlighet till inflytande. Syftet med denna studie var att genom intervjuer undersöka hur elever i årskurs 6 upplever sitt elevinflytande i skolan. John Dewey och pragmatismen utgjorde teorin på vilken studien baserades. Sex elever intervjuades och utifrån ett hermeneutiskt angreppssätt tolkades materialet för att skapa en förståelse för elevernas uppfattningar. Intresset låg i att ur ett elevperspektiv undersöka vilka former av inflytande som förekommer och vad eleverna upplever att de får vara med och påverka. I studiens resultat redogör eleverna för olika former av delaktighet när de beskriver sitt inflytande i skolan. Det är främst de formella formerna av elevinflytande som utgör de forum där eleverna uppfattar att de är med och påverkar, och då oftast gällande frågor som rör den egna klassen så som klassresa eller disco, men sällan undervisningen. Vidare framkommer av resultatet en betoning av lärarnas auktoritet i beslutsprocesser som rör undervisning och andra betydande frågor.