Användningen av balanseratstyrkort i den offentliga sektorn : - En studie av Göteborgs kommun och sexkommunala fastighetsbolag

Sammanfattning: I början av 1900-talet fanns alla de viktiga komponenterna av den traditionellaekonomistyrningen och det var även vid denna tidpunkt som utvecklingen avden traditionella ekonomistyrningen stannade av. Efter andra världskrigetbörjade synen på ekonomistyrning förändras. Under denna period skeddestora förändringar i teknologi och många företag hade expanderat. Företagenbörjade inse att för att kunna konkurrera måste det till fler rapporter från olikadelar av verksamheten (Olve et al. 1999).År 1990 fick Robert S. Kaplan och David P. Norton ett uppdrag av KPMG:sforskningsenhet där de skulle ta fram förslag till vad som skulle kunna varaframtida mätetal. På senare tid har det blivit allt mer tydligt att det är viktigt attfokusera på andra delar inom en verksamhet och inte bara de finansiella målensom satts upp. Företags strävan efter kortsiktiga ekonomiska vinster kan ledatill att framtida investeringar glöms bort. Det var för att lösa detta problemsom det balanserade styrkortet utvecklades. Målen är här inte av endastfinansiell karaktär utan fokuserar även på kunder, process och lärande(Lindvall 2001).Det var utifrån denna bakgrund som vi ansåg att det skulle vara intressant attundersöka hur arbetet med det balanserade styrkortet som togs fram avKaplan & Norton (1999) fungerar. För att undersöka detta valde vi att utredaGöteborg kommun samt sex av Göteborgs kommunala bostadsbolags arbetemed balanserat styrkort. Eftersom Göteborg kommun och dess bostadsbolaghar arbetat med balanserade styrkort i över tio år ansåg vi att de skulle haintressanta erfarenheter att dela med sig av. Något som kan vara av intresse förorganisationer som funderar på att påbörja arbete med balanserat styrkort.Vi valde att utgå ifrån redan etablerad teori för att ta fram empirin och vi hararbetat utifrån en kombination av kvalitativ- och kvantitativ metod. Totaltgenomförde vi sju intervjuer där vi använde oss av två olika intervjuformer, eposterintervjueroch telefonintervjuer. Respondenterna till våra intervjuer harbestått av en representant från Göteborg kommun samt sex representantertillhörande sex kommunalägda bostadsbolag i samma stad.