"God tanke, men inte så genomtänkt" - En fallstudie av förstelärarreformen i Lunds kommun

Detta är en L2-uppsats från Lunds universitet/Statsvetenskapliga institutionen

Sammanfattning: Det svenska skolväsendet har den senaste tiden genomgått många reformer och förändringar med syfte att stärka elevers måluppfyllelse och på så sätt skapa grunden för ett välmående samhälle. En av de senaste reformerna är förstelärarreformen som trädde i kraft 2013. Med hjälp av Evert Vedungs teori om implementeringsprocesser, Lennart Lundquists teori om förstår, kan och vill och Anders Sannerstedts definition av lyckad implementering har vi med ett bottom-up-perspektiv studerat implementeringen av förstelärarreformen i Lunds kommun genom framförallt kvalitativa intervjuer med förstelärare. Vårt resultat visar att tolkningsutrymmet i hur reformen ska implementeras har inneburit att det inte skett någon större förändring i förstelärarnas tjänst; att reformen snarare setts som en premie för ett tidigare gott arbete än en uppmaning att genomföra nya projekt. Anledningen till denna tolkning ligger bland annat i den kritiska ställning som finns bland kollegiet och resursbristen. Eftersom reformen är så ny och det urval studien utgår från så litet reserverar vi oss från att dra några allmängiltiga slutsatser om reformens utfall, men vi tror oss ha detekterat problem som med stor sannolikhet uppkommit i samband med implementering av andra reformer.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)