Sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av timsrundor ur patientsäkerhetsperspektiv inom akutsjukvård : en litteraturstudie

Sammanfattning: Timsrundor innebär en strukturerad regelbunden tillsyn av patienter och kan utföras för att upptäcka om patienters tillstånd försämras och för att förebygga trycksår, fall, smärta eller undernäring och för att patienterna inte ska behöva ringa på klockan för att få hjälp med till exempel toalettbesök. Akutsjukvården är i dag hårt belastad med ett ökat patientflöde. En hög arbetsbelastning kan medföra att sjuksköterskor inte alltid kan tillgodose patienternas omvårdnadsbehov. För att sjuksköterskor bättre ska kunna tillgodose patienters behov och upptäcka eventuella försämringar av patienters tillstånd, samt förebygga att skador uppstår kan timsrundor eventuellt vara ett arbetssätt. Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av timsrundor ur patientsäkerhetsperspektiv inom akutsjukvård. En litteraturstudie valdes som metod för att besvara studiens syfte. Databassökningen genomfördes i PubMed och CINAHL. Litteraturstudien är en sammanställning av resultaten i 18 inkluderade artiklar, publicerade mellan 2007 – 2017, med ett undantag för artikeln från 2006. Av artiklarna var åtta kvalitativa, tre var kvantitativa och sju var mixade studier. Resultatet sammanfattades i fyra kategorier; förbättrad kommunikation, ökad vårdkvalitet, minskning av vårdskador och timsrundor ökar tryggheten. Litteraturöversikten visar att delaktighet, noggrann implementering och att all personal, inklusive cheferna, arbetade mot samma mål var viktiga faktorer för att nå framgång med timsrundor. Flera av studierna visade att både patienter och sjuksköterskor upplevde att omvårdnaden förbättrades ur ett patientsäkerhetsperspektiv vid införandet av timsrundor, dock upplevde sjuksköterskor ofta tidsbrist samt att dokumentationen av timsrundorna kunde vara betungande. Flertalet av resultatartiklarna tyder på ökad patientsäkerhet med timsrundor genom att bland annat fall minskade eftersom ringklockan och patientens tillhörigheter placerades närmare patienten. Det framgick att patientnöjdheten ökade med timsrundor och att ringningar minskade. Slutsatsen som kan dras av denna litteraturöversikt är att timsrundor är ett nytt outforskat begrepp inom sjukvården i Sverige. Studien visar att timsrundor kan vara ett stöd i att förbättra patientsäkerheten. För att timsrundor ska fungera krävs en noggrann implementering där personal och ledning bör arbeta mot samma mål. Mer forskning inom ämnet timsrundor är önskvärt för att uppnå ökad validitet.