Konservärtsodlingens påverkan på det svenska lantbruket : i södra Sverige

Sammanfattning: Efter Findus uttalande om att lägga ned sin verksamhet i Bjuv bestämde vi oss för att undersöka vad konservärtan har betytt för odlarna i södra Sverige. Vi ville undersöka både ur det ekonomiska perspektivet samt ur växtföljdsperspektivet. Vår undersökning ska främst basera sig på odlarnas tankar och åsikter, vi skickade därför ut en enkätundersökning till 100 slumpvis utvalda odlare. Vi fick en svarsfrekvens på 59 % som vi sammanställt i diagram. Som beskrivning till de olika svaren vi fick av odlarna har vi gjort en litteraturstudie. Litteraturstudien beskriver även konservärtans anatomi, de vanligaste sjukdomarna och ogräsen samt skadegörare, kort och gott allmänt om konservärter och dess egenskaper. I frågeformuläret ville vi ha fram både positiva effekter och negativa effekter av konservärtsodlingen. De flesta odlarna angav att markpackningen vid skörd under blöta förhållande har varit ett problem. Tröskningen av konservärtan sker med tunga tröskor som under fel väderförhållande kan bidra till markpackning. Det som ansågs mest positiv med konservärter var deras växtföljdsegenskaper, förfruktseffekter och konservärtans förmåga att binda kväve, i symbios med kvävefixerande bakterier. Dessa tre egenskaper har de flesta av odlare angivit som positivt med odlingen av konservärter. Dess växtrester har en gröngödslingseffekt som de flesta odlarna ansåg vara positivt medan en del svarade att detta var negativt då så pass mycket växtrester som konservärtan kan lämna efter sig kan bli svårt att bruka ner. Om odlarna inte lyckas bruka ner dessa växtrester på ett bra sätt blir det till följd en dålig såbädd till nästkommande gröda. Många odlare anser sig förlora en bra gröda för växtföljden då konservärtan har bra förfruktseffekter, ger avbrott i växtföljden, är kvävefixerande och ger arbetsfördelning jämfört med övriga grödor. I vår enkätundersökning har även odlarna angett att de förlorar en bra gröda för fokusareal som behövs för att kunna söka förgröningsstödet. Ur det ekonomiska perspektivet svarade många odlare att de inte kom till att sakna konservärtan för dess ekonomiska inkomst skull. Konservärtan i sig har inte gett några större intäkter till odlaren utan man har i främsta syfte odlat den för dess växtföljdsegenskaper och ur den synvinkeln tjänat pengar på den.