SKOLFRAMGÅNG FÖR NYANLÄNDA

Detta är en Master-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Sammanfattning: Syfte:Studien syftar till att upptäcka, beskriva och analysera interaktiva mönster i mellanmänskliga möten i gymnasieskolkontext som påverkar lärarnas arbetssituation och förutsättningar för att skapa undervisning som främjar nyanländas integration och framgång i det svenska skolsystemet; framgångar och hinder i skolans organisering av arbetet med nyanlända elever; nyanlända elevernas identitetsskapande och återskapande under pedagogiska aktiviteter i skolan samt dessa processers betydelse för integration i samhället.Teori:Studien utgår från ett interaktionistiskt och interkulturellt perspektiv, samt har inslag av etnometodologi och socialkonstruktionism. Den interkulturella pedagogiska forskningen utgår liksom etnometodologin från att samhället inte styrs uppifrån och att samhällets normaltillstånd inte kännetecknas av essentiell struktur och tydlig ordning. Social ordning uppnås inte normativt utan genom konstituerande regler och meningsskapande som kontinuerligt produceras av handlingar som är möjliga att återge, observera och dokumentera.Metod:Studien är en kvalitativ studie som tar sin metodologiska utgångspunkt i etnografisk tradition, där huvudsyftet är att försöka förstå och beskriva människors komplexa livsvillkor och levda kultur. Studien har en fallstudiedesign där tre olika metoder för att samla in och analysera empiri har använts: intervju, observation och dokument i gymnasieskolkontext.Resultat:Resultatet visar hur arbetssituationen för olika professionella lärarkategorier, samverkan mellan olika yrkeskategorier, samt mellan olika yrkeskategorier och elever och vårdnadshavare kan vara både ett hinder och en möjlighet i det praktiska arbetet med nyanlända elever. Resultatet visar även att arbetssituationen för lärare och samverkan mellan olika kategorier påverkar produktion och reproduktion av elevernas identiteter under pedagogiska aktiviteter i skolan. Under dessa aktiviteter konstrueras och rekonstrueras en ”vi” och ”de” positionering mellan aktörer i gymnasieskolans kontext. Den positioneringen analyseras i föreliggande studie som både ett hinder (”vi” – ”de” i relation lärare – elev eller i relation modersmålslärare – andra kategorier av lärare) och en möjlighet (gemensamt ”vi” i relation lärare – elev eller i relation modersmålslärare – andra kategorier av lärare – elev). Studiens resultat visar dessutom upp betydelsen av gymnasieskolans kontextbundna diskurser, attityder, engagerat ledarskap och rätt kompetens av lärarna som viktiga dimensioner för framtida utvecklingsarbete i relation till professionella aktörer som praktiskt arbetar med nyanlända elever.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)