Folkhälsa i förändring : En komparativ studie av hälsoutvecklingen i de postkommunistiska staterna Tjeckien, Polen, Estland och Ryssland

Sammanfattning: Denna uppsats avser att utreda om och i så fall varför folkhälsan i de postkommunistiska staterna Ryssland, Polen, Tjeckien och Estland har utvecklats olika sedan Sovjetunionens sammanbrott. Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka och förklara skillnaden i hälsoläget efter den så kallade rubelkrisen 1998. Skillnader i hälsoutveckling ställs mot å ena sidan ekonomiska - och å andra sidan sociala faktorer. Tänkbara samband mellan bland annat förväntad livslängd och bruttonationalprodukten (BNP) per capita samt inkomstfördelning prövas. Dödlighet och förväntad livslängd undersöks i respektive land för perioden 1989-2002. Mortalitetens eventuella samband med sjukdomen levercirros samt alkoholkonsumtion över samma tidsperiod analyseras. Datamaterialet är sekundärdata och en kvantitativ komparativ metod används för analysen. Data är konstruerad främst som medelvärden för ett specifikt årtal för respektive land. Materialet består således av ett populationsurval. Två olika teoretiska utgångspunkter gör anspråk på att försöka förklara problematiken med transformationen från kommunism till demokrati. Det är den nyliberala - samt den mer socialorienterade ekonomiska teorin. Dessa ställs mot varandra i början av denna uppsats. Tidigare forskningsresultat tyder på en kraftig försämring av folkhälsan efter 1989 i främst Ryssland och Estland medan Tjeckien och Polen uppvisat en positiv hälsoutveckling. Våra resultat visar att det troligtvis är sociala och psykosociala faktorer, såsom hur en familje- och arbetssituation exempelvis kan påverka en persons hälsotillstånd, som verkar vara avgörande för förståelsen av ökad ohälsa. Analysen visar vidare att en ojämn ekonomisk fördelningspolitik tillsammans med en svag institutionell infrastruktur har en stark inverkan på ovannämnda faktorer. Ryssland presenterar ett avvikande resultat i jämförelse med de tre övriga länderna för flertalet av undersökta variabler. Vi har funnit att Tjeckien och Polen står för den mest hoppingivande förändringen beträffande dödlighet och förväntad livslängd. Estland har dragits med svårigheter att komma tillrätta med landets hälsoproblematik, men har under senare år uppvisat mer positiva siffror. Ryssland representerar däremot fortsatt negativ hälsoutveckling trots en liknande ekonomisk tillväxt. Att landet så sent som år 2002 redovisar en mycket hög dödlighetsfrekvens och låg förväntad livslängd ser vi som anmärkningsvärt. Skillnader i dödlighet och förväntad livslängd mellan könen och mellan de olika länderna visade sig vara mycket stora. Det bör noteras att denna uppsats endast är inriktad på att belysa den skillnad i förväntad livslängd och dödlighet som uppkommit sedan sammanbrottet 1989 fram till 2002.