RISTNINGAR OCH ROP En studie av ikon och konst i själ och materia genom två kristna tänkare: Wassily Kandinsky och Pavel Florenskij

Sammanfattning: This thesis is an analysis of Wassily Kandinsky´s concept of art and Pavel Florensky´s icon(painting)theology. The thesis examines how they formulate the artist/icon-painter´s vocation as well as art´s and icon´s cominginto-being and vocation. The analysis is done by cross-reading Florensky´s Iconostasis and Kandinsky´s Concerning the Spiritual in Art. The thesis concludes that longing for holiness is a common ground for the icon as Florensky understands it as well as for Kandinsky´s concept of art. This understanding leads them to a critical approach towards a purely materialistic art. What sets Florensky and Kandinsky apart is their respective framework for work and reflection. Florensky´s icon is part of the Christian Orthodox Church while Kandinsky is an important voice in the context of avantgarde art. The conclusions of the thesis can be understood as supporting research that suggests that the icon was Kandinsky´s main inspiration over other spiritual movements such as Theosophy. At the same time, and more surprisingly, the thesis notes that the avantgarde was important as a catalyst for a new theology of icons. Denna uppsats är en analys av Wassily Kandinskys konstbegrepp och Pavel Florenskijs ikon(målnings)teologi. Uppsatsen undersöker hur de formulerar konstnärens/ikonmålarens uppgift samt bildens/ikonens tillblivelse och uppgift. Analysen är gjord genom korsläsning av Florenskijs Iconostasis och Kandinskys Om det andliga i konsten. Uppsatsen konstaterar att längtan efter heligheten är gemensam grund för ikonen så som Florenskij framhåller den likväl som för Kandinskys konstbegrepp. Längtan leder för dem båda till ett kritiskt förhållningsätt till en rent materialistisk konst. Vad som skiljer Florenskij och Kandinsky åt är i vilket rum de verkar i och speglar. Florenskijs ikon är en del i den kristna ortodoxa kyrkan, medan Kandinsky är en viktig röst i avantgardistisk konstkontext. Uppsatsens slutsatser stöder den forskning som säger att ikonen var Kandinskys främsta inspiration framför andra andliga rörelser som teosofi. Samtidigt, och mer överraskande, konstateras att avantgardet var en viktig del i framtvingandet av en ny ikonteologi.