EHV-1 – smittskyddsaspekter och smittläge i Sverige

Sammanfattning: Ekvint herpesvirus-1 (EHV-1) är ett α-herpesvirus med hästar som de enda naturliga värddjuren. Det finns tre olika former av infektion med EHV-1: respiratorisk form (EVR), centralnervös form (EHM) och abortform. Flera utbrott av den centralnervösa formen har skett i Sverige under de senaste åren, och därför är syftet med denna litteraturstudie att beskriva smittläge för EHV-1 och aspekter relevanta för smittskyddet i Sverige. Viruset smittar via aerosol, direkt kontakt eller indirekt kontakt. Det tas upp via slemhinnan i luftvägarna, och transporteras till endometriet och neural vävnad via makrofager i lymfa. Skada på endotelceller leder till vaskulit, trombbildning och infarkter. Viruset kan ligga kvar latent i trigeminala gangliet och lymfvävnad i långa perioder och kan återaktiveras. Mekanismerna är ännu okända, men återaktivering utlöses av stress eller behandling med kortikosteroider. I studier har virus hittats i 60-80% av friska slaktkroppar från häst. Riskfaktorer för EHM har analyserats och samband har hittats mellan ålder respektive kön och risk att utveckla neurologiska symtom, där ston och äldre hästar tycks löpa högre risk. Under de senaste åren har det förekommit indexfall av alla tre former av EHV-1 i Sverige. I flera andra länder i Europa och Nordamerika har högre andel neurologiska fall setts i utbrotten. I Sverige under 2017-2018 förekom 1-5 indexfall årligen av den neurologiska formen. I smittskyddsåtgärder vid utbrott av EHV-1 ingår exempelvis att hålla dräktiga ston åtskilda från resten av hästarna på anläggningen, att kontrollera hästarnas temperatur varje dag och att rengöra och desinficera stallet. Tidsaspekten är viktig vid insättande av smittskyddsåtgärder. Vaccination mot den respiratoriska formen och abortformen kan användas som ett medel att förebygga och reducera risken för sjukdom, men ger inte ett fullständigt skydd mot infektion. Än idag finns inget registrerat vaccin mot den centralnervösa formen. Då EHV-1 kan ligga latent i långa perioder kan utbrott ske när som helst. Vaccination ger inte ett fullständigt skydd utan bör kompletteras med smittskyddsåtgärder. Lättillgängliga smittskyddsråd finns tillgängliga via www.sva.se, men flera av dessa råd är generella och inte specifika för utbrott av EHV-1. Dessa generella råd borde alltid användas av djurhållare i förebyggande syfte, inte som en konsekvens av utbrott med EHV-1. Vid sökning av material om EHV-1 var det svårt att hitta information om EHV-1 som grundar sig på vetenskapliga fakta. Därför skulle det behöva läggas mer resurser och fokus på forskning om EHV-1.