Hälsolitteracitet i hälsosamtal med nyanlända : En intervjustudie med sjuksköterskor

Detta är en Magister-uppsats från Uppsala universitet/Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap; Uppsala universitet/Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Sammanfattning: Bakgrund Alla som söker asyl i Sverige ska erbjudas en hälsoundersökning vars syfte är att uppmärksamma behov av vård, tillgodose eventuella behov kring smittskydd samt informera om möjlighet till hälso- och sjukvård och tandvård. Hälsolitteracitet påverkar människors förmåga att fatta självständiga beslut i hälsofrågor. Aktuell forskning visar på att patientens nivå av hälsolitteracitet påverkar utfallet av hälsoundersökningen. Om inte hälsolitteraciteten tas i beaktande vid hälsosamtalet finns risk att syftet med hälsosamtalet inte uppnås. Syfte Att undersöka hur sjuksköterskan i hälsosamtal med nyanlända utforskar patientens hälsolitteracitet och anpassar sig till den. Metod Sex sjuksköterskor, som arbetar med hälsosamtal för nyanlända, på tre olika enheter i Mellansverige intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat Fyra kategorier identifierades: Skapa kontakt, Utforska patientens behov och förutsättningar, Anpassa informationen efter individen och Psykoedukation. Sjuksköterskorna ansåg att det var det mellanmänskliga mötet som var det centrala när de träffar en patient i hälsosamtalet. De utforskar patientens behov genom att ställa många och breda frågor för att skapa sig en helhetsbild av patientens situation. Respondenterna anpassar den information de ger främst utifrån patientens utbildningsnivå. Sjuksköterskorna reflekterar över att hälsosamtalet kan vara bättre lämpat för individuella hälsofrågor medan allmän information om till exempel egenvård och hur sjukvårdssystemet fungerar skulle kunna ges i grupp där deltagarna också kan ta del av varandras erfarenheter och kunskaper. Slutsats Sjuksköterskorna beskriver hur de utforskar patientens behov av hälsoinformation genom att ha ett öppet sinne och vara nyfikna. De anpassar den information de ger främst utefter sin förförståelse om patientens situation och efter patientens utbildningsnivå. Svårigheter som upplevs är att få en bild av patientens förståelse, tidsbrist i samtalet och att hitta balans mellan obligatorisk information och det som patienten vill prata om. Sjuksköterskorna i denna studie använder inte begreppet hälsolitteracitet, men genom deras berättelser framkommer att de har en medvetenhet om vad hälsolitteracitet innefattar. Nyckelord Hälsolitteracitet, Transkulturell omvårdnad, Kommunikation 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)