Juverhälsa i automatiska mjölkningssystem

Sammanfattning: Syftet med denna litteraturstudie var att öka kunskapen om automatiska mjölkningssystems inverkan på juvret och juverhälsan samt identifiera möjligheter för lantbrukaren att arbeta förebyggande med juverhälsan i besättningen. Mastit, juverinflammation, är en smärtsam, kostsam och livsmedelsförstörande sjukdom. Utöver att den orsakar ekonomiska förluster för bonden och lidande för djuren så är mastit den sjukdom som år 2013 ensam stod för 69 % av all antibiotikabehandling inom mjölkproduktionen. Prevalensen av mastit ser ut att öka med ökande besättningsstorlek och parallellt med att de svenska besättningarna blir större väljer allt fler att satsa på automatiska mjölkningssystem. 2015 mjölkades 37 % av Sveriges kor i en robot. Resultatet av denna litteratursammanfattning är att studier tyder på att juverhälsan initialt påverkas negativt vid övergång till automatiska system sett till indikatorer som celler och bakterier i mjölken. De högsta halterna uppmäts inom sex månader efter installationen för att sedan minska. Inom ett år efter övergången från konventionellt mjölkningssystem återgår de tankmjölkscelltalen till nivåer liknande dem som var i besättningen innan övergången. Andelen nyinfekterade kor per månad samt bakteriehalt i mjölken tenderar dock att fortsätta vara något över snittet för konventionella system men spenhälsan är bättre i automatiska än konventionella system. Det förklaras med att de automatiska systemen mjölkar korna på fjärdedelsjuvernivå vilket minskar risken för övermjölkning avsevärt i jämförelse med mjölkning i konventionella system som sker på heljuvernivå. De faktorer som påverkar celltalet negativt i automatiskt mjölkade besättningar är mjölkningsintervall, ofullständiga mjölkningar samt renlighet av djur och spenar. För att förbättra juverhälsan i besättningen bör ansvarig arbeta för mer regelbunden mjölkning speciellt för kor med höga celltal. Utöver detta är rengöring av spentvätt och dess komponenter, samt hela mjölkningssystemet, viktigt för att förebygga bakterieorsakad mastit. Slutligen, i arbetet med denna litteraturstudie har luckor i kunskap inom juverhälsa i automatiska mjölkningssystem uppdagats. Hur påverkar oregelbundna mjölkningsintervall ett friskt juver? Hur varierar effektiviteten hos olika tillverkares spentvätt? Samt har olika mjölkningssystem problem med olika mastitorsakande patogener? Studier inom dessa områden kommer vara av stor nytta för arbetet mot en bättre juverhälsa i automatiska mjölkningssystem.