Franchising ur ett konkurrensperspektiv - Är regleringen för franchising tillräcklig eller finns det risk för snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden?

Sammanfattning: Franchising är egentligen ett företagsekonomiskt begrepp vars avtal berör många rättsområden såsom konkurrensrätt, avtalsrätt, immaterialrätt samt arbetsrätt. Det en verksamhetsform som kombinerar ett lyckat beprövat affärskoncept med egenföretagande. Det är en specialform av ett återförsäljaravtal, men bör enligt EU-domstolens avgörande i mål C-161/84 Pronuptia de Paris, inte räknas som en distributionsform, trots att verksamhetsformen många gånger har inslag av just distribution. Undersökningen av franchising har gjorts ur ett konkurrensrättsligt perspektiv. Franchising är en typ av vertikalt avtal och artikel 101 FEUF blir gällande. Franchising faller vidare in under de undantag som anges i artikel 101.3 FEUF och kommissionens gruppundantagsförordning 330/2010 för vertikala avtal och samordnade förfarande blir därför också tillämplig. Dock omnämns inte verksamhetsformen i förordningen, utan återfinns först i kommissionens riktlinjer om vertikala begränsningar från 2010, där två punkter avser definiering av franchising och dess användningsområde. Sedan 1980-talet har franchising expanderat på den europeiska marknaden och det kan dels bero på den frihet parterna ges vid utformning och ingående av avtal sinsemellan, dels på grund av avsaknaden av omfattande reglering på såväl EU-nivå såsom nationell nivå. Frågan som har utretts och analyserats i uppsatsen är om den nuvarande regleringen kring franchising är tillräcklig med tanke på dess stora och snabba framväxt. Tillika undersökning huruvida ett franchiseavtal riskerar att det sker en snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden, då konkurrensbegränsande klausuler av olika slag, till exempel prisbestämningsklausuler, tillåts i franchiseavtalen. Konkurrensbegränsande klausuler är tillåtna i franchiseavtal på grund av att franchisegivaren måste ges något slags skydd för sitt affärskoncept och dess identitet. Fortsätter expansionen av franchising i samma takt som i nuläget och bättre tillsyn och reglering inte tillkommer, riskerar användandet av konkurrensbegränsande klausuler i avtalen att ge franchisegivare en otillbörlig fördel och konkurrensen på den inre marknaden riskeras att snedvridas.