"Att räcka till - ett ständigt pusslande" : En studie om kvinnliga undersköterskors upplevelse av att kombinera arbetsliv med familjeliv

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Borås/Akademin för vård, arbetsliv och välfärd; Högskolan i Borås/Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

Sammanfattning: Denna studie undersöker kvinnliga undersköterskors upplevelser av att kombinera arbetsliv med familjeliv under tiden som de är småbarnsföräldrar. Empirin till studien utgörs av semi-strukturerade intervjuer. Studien har utgått från en fenomenologisk ansats med fokus på att nå respondenternas subjektiva upplevelser kring ämnet. Studiens teoretiska utgångspunkter har tagit fasta på hur samhällets könsnormer och organisationers uppbyggnad påverkar respondenternas upplevelser av att kombinera arbetsliv och familjeliv. Könsnormer är även relevanta utifrån hur fördelningen av det obetalda arbetet i hemmet ser ut och hur de skapar olika förutsättningar av att kombinera förvärvs- och hemarbete. Tillika illustrerar vår studie utifrån krav- och resursmodellen hur respondenterna upplever att de inte har tillräckliga resurser för att möta de krav som ställs från arbetslivet. Studien har även utgått från ett konfliktteoretiskt perspektiv för att kunna beskriva hur undersköterskornas upplevda höga krav från omgivningen skapar konflikter mellan arbete och familjeliv. Resultatet i studien visar att respondenterna upplever svårigheter att kombinera arbetsliv med familjeliv. Obekväma arbetstider blir ett påtagligt problem att kombinera med barnomsorgen.   Därmed blir det sociala stödet de får från sin familj och partner, samt kontroll över arbetstiden centrala faktorer för att respondenterna ska kunna arbeta obekväma arbetstider samtidigt som de är föräldrar. Likaså har ett jämställdhetsperspektiv visat sig vara av betydelse eftersom det skapar olika förutsättningar för undersköterskorna att arbeta samtidigt som de är föräldrar. Män och kvinnor deltar inte på lika villkor i arbetslivet och detta bidrar till att det finns löneskillnader, där män oftast har högre lön. Ekonomin bidrar i sin tur till att det uppstår ojämlikhet då den individ i förhållandet som tjänar minst oftast är den som får ta huvudansvar för barn och hem. Härmed har samhälle och arbetsgivare en betydande roll för hur jämställdheten upprätthålls och vilka förutsättningar som skapas för hur kvinnliga undersköterskor ska kunna kombinera sitt yrke med ett fungerande familjeliv. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)