Är nuvarande lagstiftning tillräcklig för att skydda åklagare och domare mot otillåten påverkan? - En analys om det ökade hotet mot rättsväsendet i Sverige

Sammanfattning: Mot bakgrund av brottsutvecklingen mot rättsväsendet de senaste åren har begreppet otillåten påverkan fått en mer framträdande roll. Syftet med denna uppsats är att undersöka och utreda om problematiseringen kring begreppet otillåten påverkan samt ge förslag hur gällande rätt bör se ut. Begreppet otillåten påverkan är i sig inte ett brott i straffrättslig mening men omfattar ett flertal påverkansformer. Det är ostridigt att begreppet syftar till att genom hot, våld eller trakasserier påverka exempelvis domare, åklagare i sin myndighetsutövning men även vittnen och målsägande i en rättsprocess. Denna förmåga att påverka leder i sin tur till att rättsskipningen inte kan iaktta saklighet och opartiskhet vilket kan ges uttryck i ett minskat förtroende för rättsväsendet. Det finns idag ett uttalat behov att öka säkerheten inom det svenska rättsväsendet. Trots att domstolarna inom de senaste åren genomgått stora förändringar där stor hänsyn har tagits till att höja säkerhetsnivån. Detta arbete är av synnerlig vikt för att förebygga och minska otillåten påverkan i samband med myndighetsutövning samt skapa trygghet för brottsoffer och vittnen. Min bedömning är att det i framtiden är viktigt att det aktivt bedrivs ett förebyggande arbete för att rättsväsendet ska vara oberoende och fri från yttre påverkan. En av svårigheterna med otillåten påverkan är de åtskilliga påtryckningar som avser subtila metoder som är svåra för rättsväsendet att upptäcka. I uppsatsen konstaterar jag att dessa icke-brottsliga metoder bör lagföras, antingen genom att begreppet otillåten påverkan kriminaliseras eller att flera av samma företeelser kan tillsammans utgöra ett brott. Enligt min mening utgör otillåten påverkan ett allvarligt hot mot det svenska rättsväsendet.