Lärares hantering av Skolverkets obligatoriska bedömningsstöd för läsning på höstterminen i årskurs 1 - En kvalitativ intervjustudie av sex lågstadielärares uppfattningar

Detta är en Magister-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Sammanfattning: Syfte Kunskapskrav i läsförståelse för skolans årskurs 1 infördes år 2016. Sedan dess är lärarna ålagda att bedöma elevernas läsförmågor på höstterminen i årskurs 1 med Skolverkets obligatoriska bedömningsstöd. Syftet med denna studie var att undersöka sex lågstadielärares uppfattningar av hur resultatet från bedömningsstödet i läsning hanteras. Frågeställningarna handlade om hur resultatet från kartläggningen analyseras och hur läsundervisningen planeras, när elever som riskerar att inte nå kunskapskraven har identifierats.Teori och MetodLästeorin The simple view of reading användes som utgångspunkt för studien. Läsmodellen utökades med “motivation” som ytterligare en faktor utöver avkodningsförmåga och språkförståelse. Följande specialpedagogiska perspektiv användes: individperspektivet, organisation- och systemperspektivet, relationella perspektiv samt dilemmaperspektivet. Studiens vetenskapliga forskningsansats var kvalitativ, med ett fenomenografiskt angreppssätt. Datainsamlingsmetoden var halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med sex lärare. Analysmetoden var fenomenografisk. Lärarnas olika uppfattningar och erfarenheter undersöktes.Resultat Resultatet påvisade många likheter och tydliga skillnader i hur lärarna hanterade resultatet från bedömningsstödet. Enligt lärarna ledde hanteringen till ett konstaterande av elevers svårigheter när resultatet från kartläggningen visades upp för skolledning, pedagoger, föräldrar och elever. I vissa fall klargjordes även elevernas behov i samband med detta. Hanteringen ledde även till en mer tillgänglig lärmiljö då klassrumsundervisning förändrades eller insatser i form av extra anpassningar gjordes.Lärarna i studien var överens om att bedömningsstödet var till hjälp och stöd för att identifiera elever med lässvårigheter, och för vidare planering av undervisning och insatser. Det visade sig att elevresultaten från bedömningsstödet användes på olika sätt, både på gruppnivå och på individnivå. Det var stora skillnader i hur användbar lärarna tyckte att kartläggningen var för att klargöra elevernas behov, men i samtliga fall gav kartläggningarna upphov till direkta insatser i form av extra anpassningar. Samtliga respondenter tog upp motivation som en viktig faktor vid lästräningen. Utöver det framkom att träning i språkförståelse samt övningar i avkodning och ordigenkänning var viktiga stödinsatser i första klass. Det fanns stora variationer i hur undervisningsmetoderna var förankrade i läsforskning. En stor skillnad som framkom var hur mycket tonvikt lärarna lade på ljudningens betydelse för utveckling av läsförståelse i den tidiga läsundervisningen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)