Bolagsstämmans ansvarsfrihetsbeslut - om majoritetskrav för ansvarsfrihetsbeslut och preskription av styrelseledamöters skadeståndsansvar

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

Sammanfattning: Ansvarsfrihetsbeslutet är ett obligatoriskt ärende på årsstämman i ett aktiebolag, vilket motiveras med intresset att få ett snabbt och klart avgörande i frågan om bolagsledningens skadeståndsansvar. Det finns ingen särskild bestämmelse i ak-tiebolagslagen om majoritetskrav vid detta beslut. Däremot finns en generell re-gel om att bolagsstämmans beslut utgörs av den mening som har fått mer än hälf-ten av de avgivna rösterna. I den juridiska litteraturen har vissa författare påstått att det ändå finns ett särskilt majoritetskrav vid beslut om ansvarsfrihet, som in-nebär att ägare till minst tio procent av bolagets aktier kan förhindra stämmans beslut om ansvarsfrihet. Lagtexten ger däremot inte stöd för denna uppfattning. I uppsatsen redogör jag för de olika uppfattningarna och vilka stöd som finns för och emot dessa. Jag diskuterar även hållbarheten i de olika argumenten som fö-rekommer i den juridiska litteraturen och framför även egna argument till stöd för min uppfattning. Min uppfattning är att en minoritet inte kan förhindra stämmans ansvarsfrihetsbeslut. Däremot anser jag att en minoritet kan förhindra ansvars-friheten. Beslutet får praktisk betydelse för styrelsen som är underordnad bolagsstämman. Styrelsen ska som huvudregel agera i enlighet med stämmans beslut. Har an-svarsfrihet nekats av stämman, ska styrelsen normalt utreda om talan ska väckas, vilket måste ske inom ett år från årsredovisningen och revisionsberättelsens framläggande på årsstämman. Preskriptionstiden för en skadeståndstalan mot en ledamot eller verkställande direktör börjar som huvudregel löpa vid årsredovis-ningen och revisionsberättelsens framläggande, vilket ska ske inom sex månader från räkenskapsårets slut varvid ansvarsfrågan ska avgöras. Lagen anger att års-stämman får skjuta upp ansvarsfrihetsärendet i högst åtta veckor, men att ytterli-gare uppskov inte är tillåtet. En intressant fråga som inte besvarats i de juridiska rättskällorna är hur uppskovsförbudet förhåller sig till preskriptionstidens start-punkt. I uppsatsen undersöker jag vilka stöd det kan tänkas finnas för och emot uppfattningen att uppskovsförbudet har något samband med preskriptionstidens startpunkt. Med anledning av bland annat effektivitetsändamålet och författ-ningskommentarer landar jag tillslut i uppfattningen att preskriptionstiden för skadeståndstalan mot en styrelseledamot börjar löpa senast sex månader och åtta veckor efter räkenskapsårets slut.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)