K3-regelverket som ett verktyg för Earnings Management? : En kvantitativ studie baserad på attityder till Earnings Management hos mindre onoterade fastighetsbolag i Sverige

Sammanfattning: Watts & Zimmerman (1978) presenterade den första teorin inom redovisningen som inte likt tidigare forskning som på ett normativt sätt förklarat hur företag borde tänka kring sin redovisning. De ville förklara faktorer bakom de beslut som företagsledare tar gällande sin redovisning. Faktorer som enligt Watts & Zimmerman är av stor betydelse när det kommer till hur företag väljer redovisningsmetod är utformningen av den kompensationsplan som företagsledaren har, företagets skuldsättningsgrad samt en politiskfaktor som styrs av företagets storlek. Inom redovisningsområdet i Sverige har det skett förändringar som lett fram till tillkomsten av K-regelverken. Bakgrunden till K-regelverken bygger på att Sverige i och med sitt medlemskap i EU är tvungna att anpassa redovisningsstandarder till det internationella ramverket. Från och med 1 januari 2013 blev det nya K3-regelverket obligatoriskt för större onoterade aktiebolag i Sverige. För bolag som inte enligt Årsredovisningslagen klassas som större företag finns det en möjlighet att frivilligt välja att tillämpa det mer komplexa och principbaserade K3-regelverket framför det enklare K2-regelverket. Trots att K3-regelverket kräver mer kunskap genom den komplexitet som regelverket innebär, väljer mindre onoterade fastighetsbolag i Sverige att frivilligt övergå till K3-regelverket. Syftet med den här studien är således att undersöka om det ur ett Earnings Management perspektiv går att finna en förklaring till varför mindre onoterade fastighetsbolag i Sverige väljer att frivilligt redovisa enligt K3-regelverket. Studien är av kvantitativ karaktär med positivistisk kunskapssyn. I och med att resultatmanipulering är ett känsligt inom redovisningsområdet har vi baserat studien på tidigare genomförda studier där företagsledares attityd till Earnings Management undersöks. Genom en enkät undersökte om det förelåg skillnader i attityder till Earnings Management mellan fastighetsbolag som redovisar enligt K2-regelverket och K3- regelverket. Vidare undersöktes även om det utifrån tidigare studier föreligger en skillnad inom K3-regelverket i hur de olika bolagen ställer sig till att höja eller sänka det redovisade resultatet beroende på företagstyp, vart de är belägna geografiskt, deras storlek samt vilken deras huvudsakliga verksamhet är. Resultatet visar på att det inte föreligger en signifikant skillnad i attityden mellan de två regelverken. Vi kunde således inte förklara den frivilliga övergången till K3-regelverket sett ur ett Earnings Management perspektiv. Det gick inte heller att styrka tidigare studier där bland annat exempelvis kommunala bolag väljer en redovisningsmetod för att kunna sänka det redovisade resultatet. Undersökningen visar på att majoriteten av respondenterna ställer sig positivt till Earnings Management så länge det sker inom redovisningsregelverket och skattelagar. Vidare visade undersökningen på att det flesta som valt at frivilligt övergå till K-regelverket består av kommunala fastighetsbolag. Det kanske kan förklaras genom att K3-regelverket ger en mer rättvisande bild över företagets finansiella ställning. Valet att frivilligt övergå för kommunala bolag kan därför baseras på den högre grad av rättvisande bild som K3-regelveket medför snarare än viljan att kunna utöva Earnings Management. Nyckelord: Earnings management, fastighetsföretag, K-regelverken, attityder, redovisningsval, Positive Accounting Theory, resultatmanipulering.