Covid-19-pandemins påverkan på herrallsvenskan. Enstudie om hemmaplansfördel mellan säsongerna2018-2021.

Sammanfattning: Påverkade covid-19-pandemin fotbollsallsvenskan för herrar i Sverige? Vad hände när matcherna spelades utan publik? I detta examensarbete undersöks bland annat fenomenet hemmaplansfördel med tanke på covid-19-pandemin. Syftet med arbetet är att studera och analysera hur hemmaplansfördelen, antal gjorda mål, antalet varnade och utvisade spelare i herrallsvenskan har förändrats mellan säsongerna 2018, 2019, 2020 och 2021 med tanke på covid-19-pandemin. Med hjälp av inhämtning av statistik och matchresultat från svenskfotboll.se samt med olika beräkningar besvaras frågeställningarna om det finns någon skillnad i antalet vinster, antalet gjorda mål och utdelade kort för hemmalag respektive bortalag mellan säsongerna 2018, 2019, 2020 och 2021 och vad eventuella skillnader kan bero på. Genom att gå igenom vad tidigare forskning inom samma område säger och analysera 960 matchresultat i herrallsvenskan fås tydliga resultat som presenteras i tabeller. Resultatet visar att pandemi-säsongen 2020 utan publik sticker ut och överlag minskar snittet vinster på hemmaplan både på naturgräs och konstgräs och samtidigt ökar antalet oavgjorda matcher på hemmaplan. Den största och mest markanta differensen i resultatdelen är andelen vunna matcher på hemmaplan på naturgräs. Från säsongen 2019 till 2020 har denna kategori minskat med hela 12,8 procent. I diskussion- och analysdelen avhandlas olika potentiella bakomliggande orsaker till att hemmaplansfördelen har minskat under covid-19 pandemin och varför resultaten visar som det gör. För att kunna svara på syftet och frågeställningarna har jag tillämpat och diskuterat kring Pollards 8 bakomliggande faktorer kring hemmaplansfördel. Det behandlar publikeffekter, reseffekter, bekantskap med omgivningen, domarnas bias, territorialitet, speciell taktik, regelmässiga faktorer och psykologiska effekter. Vidare diskuteras vilka av dessa faktorer som kom att påverka allsvenskan mest under de fyra analyserade säsongerna. Slutsatser dras att reseeffekter och publikeffekten är de två största bakomliggande faktorerna till de skillnader vi ser under pandemisäsongen 2020. Avslutningsvis görs en jämförelse mellan denna studie och tidigare forskning, vilket visar att det överlag inte går att hitta något gemensam mönster men några ligor som till exempel Bundesliga, Serie A och Ligue 1 visar liknande resultat som min studie om herrallsvenskan i Sverige.