Utevistelsens betydelse för personer med demenssjukdom boende på vårdhem – En litteraturöversikt

Sammanfattning: Bakgrund: Antalet personer med demenssjukdom ökar i Sverige och i övriga världen. Sjukdomen har stor påverkan på den drabbade personens liv, livskvalitet och autonomi. Det finns ännu ingen behandling som botar sjukdomen, men det finns mycket att göra för att öka livskvaliteten och stödja personer med demenssjukdom. Generellt sett har utevistelse visat sig ha stor betydelse för personers välmående. Men beroende på den ofta begränsade utemiljöns tillgänglighet och tidsbrist hos omvårdnadspersonalen så kommer många personer med demenssjukdom mer sällan ut än de som självständigt kan sörja för sin utevistelse. Därför är det av vikt att beskriva kunskap om utevistelse för personer med demenssjukdom boende på vårdhem. Syfte: Syfte är att sammanställa kunskap om utevistelsens betydelse för personer med demenssjukdom boende på vårdhem. Metod: En litteraturöversikt grundad på 13 vårdvetenskapliga artiklar, av kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: Utevistelse i olika typer av trädgårdar, aktiviteter utomhus och att vistas ute i dagsljus har positiva effekter på personer med demenssjukdom, som ökat välbefinnande, minskat behov av läkemedel, ökad funktionell och kognitiv förmåga. Omvårdnadspersonal och anhöriga har kunskap i att utevistelse kan påverka personer med demenssjukdom positivt, och det är viktigt att möjliggöra utevistelse och erbjuda aktiviteter utomhus som är individuellt anpassade efter behov och förmåga. Slutsats: För personer med demenssjukdom ansågs utevistelsen som positivt, samt en bidragande faktor till att personer med demenssjukdom kände ökad livskvalitet. Aktiviteterna bör vara individanpassade för störst effekt på deras välbefinnande.