”Hur koordineras globala katastrofinsatser och hur kan det löna sig för företag att engagera sig i dessa? Hur görs insatserna hållbara?”

Sammanfattning: I dagens samhälle blir det allt vanligare att människor utför biståndsarbete, det kan innebära till exempel internationella utvecklingsprojekt eller katastrofinsatser. Det är även vanligt att företag engagerar sig i globala biståndsprojekt genom att samarbeta med en hjälporganisation, till exempel med Läkare Utan Gränser. Sweco är ett företag som har ett uttalat samarbete med just Läkare Utan Gränser och de ser positivt på att deras medarbetare tar tjänstledigt för att åka ut i fält och arbeta för organisationen. Läkare Utan Gränser är en akut organisation, det vill säga en organisation som ingriper när det inträffar akuta katastrofer runt om i världen. Det var därför naturligt att frågeställningen valdes att fokuseras på just katastrofinsatser som är en av delarna inom biståndsarbete. Syftet med detta arbete är att besvara frågeställningen ”Hur koordineras globala katastrofinsatser och hur kan det löna sig för företag att engagera sig i dessa? Hur görs insatserna hållbara?”. För att besvara denna frågeställning har intervjuer genomförts, vetenskapliga artiklar lästs, en enkät skickats ut och resultaten analyserats. Avgränsningar som gjorts är att endast ett företag och en hjälporganisation undersökts, dessa är Sweco och Läkare Utan Gränser. Andra förutsättningar kan gälla för andra företag och organisationer. Vidare har den ekonomiska lönsamheten för Sweco bortsetts från, det har endast undersökts hur samarbetet påverkar de anställdas syn på företaget och om det lönar sig på andra sätt. Ytterligare en avgränsning som gjorts är att frågeställningen endast riktats in på katastrofinsatsens hållbarhet i landet. Det har alltså bortsetts från företagets hållbarhet, det vill säga den ekonomiska hållbarheten. Undersökningen visar på att de anställda på Sweco känner en stolthet över samarbetet med Läkare Utan Gränser. Vidare så har andra fördelar, med liknande samarbeten, funnits. Dessa i form av att de medarbetare som åker ut på uppdrag, som skiljer sig från deras vanliga arbetsuppgifter, utvecklas både på ett personligt och på ett professionellt plan. Det har visat sig svårt att besvara hur katastrofinsatserna görs hållbara då dessa främst fokuserar på att lindra akut nöd och därmed inte prioriterar hållbarhet. Det har visat sig att goda gärningar lönar sig i form av exempelvis bättre personalrelationer och högre arbetsmoral. Att som företag arbeta med välgörenhet kan alltså visa sig hållbart på många plan, dels för företaget och dels för de som får hjälpen.