Svårigheter och möjligheter för tolv aktörer i samhällsbyggnadskedjan att implementera hållbarhet : en intervjustudie utifrån fallet Rosendal

Sammanfattning: Hållbarhet är en mycket angelägen men svårtolkad målsättning. Detta på grund av flera anledningar. Med sina många aspekter är ambitionen svår att förstå och mäta, samtidigt som det är en global, likväl som lokal och regional utmaning som måste hanteras på samtliga nivåer i beslutsfattande. Det är också en målsättning där landskapsarkitekten spelar en viktig roll, tillsammans med sina samarbetspartners i samhällsbyggnadsprocessen. I FN:s Agenda 2030 betonas att problem inom en mängd områden såsom transporter, konsumtion, miljöförstöring och stadsbyggnad är sammanflätade och att lösningar därmed behöver ta itu med flera problem på en gång. Även partnerskap och samarbete är avgörande för att förverkliga målsättningarna. Ändå visar den senaste utvärderingen av de svenska ansträngningarna för att implementera Agenda 2030 att det inte görs tillräckligt och att problem ofta hanteras var för sig. Olika aktörer på olika nivåer har svårt att synkronisera sitt arbete. Detta påverkar även landskapsarkitekter och planerare då våra yrken är breda verksamheter där många samhälleliga problem kopplade till hållbarhet behöver hanteras. Till sin hjälp har landskapsarkitekter och planerare överenskommelser och ramverk på olika nivåer. Agenda 2030 och den tillhörande Habitatagendan ger viss vägledning kring vilka prioriteringar som bör göras men lämnar fortfarande mycket tolkningsutrymme. I många fall är dock hållbar stadsplanering en ambition med ett snävt fokus, och i dagens globaliserade värld räcker det inte att titta på utsläpp som görs i en stad eller till och med land. En bredare strategi behövs. I en pågående studie av en stadsdel i Uppsala försöker forskare kvantifiera och mäta de globala resurser som behövs för att skapa ”hållbara” bostäder. Studien är den första i sitt slag i Sverige och även om studien ännu inte har publicerats syns redan tydliga trender. Baserat på dessa trender, undersöker detta examensarbete attityder kring utmaningar för hållbar samhällsbyggnad bland flera aktörer på den kommunala stadsplaneringsnivån. Resultaten tyder på ett behov av bättre organisation, mer kunskap om byggnadsmaterial och smarta metoder för att visualisera bredare planer och utforska designalternativ utan att riskera stora ekonomiska förluster om de inte lyckas. I resultatet finns också förslag på flera sådana metoder.