Budgetlös styrning i praktiken : En fallstudie för att analysera budgetlösa tillvägagångssätt och verktyg

Sammanfattning: Problembakgrund och problemdiskussion: Den traditionella budgeten har länge varit en självklar komponent i företags ekonomistyrning men i samband med nya marknadsförhållanden och marknadsfluktuationer kritiseras budgeten. Den främsta kritiken som riktas mot budgeten är att den är ineffektiv, arbetskrävande och svårhanterlig. I samband med detta har en utveckling skett av budgetlös styrning, vilken är flexibel och anpassningsbar efter förändringar. I och med det gap som finns i litteraturen, avseende praktiska fall inom budgetlös styrning, anses det väsentligt att studera de verktyg som appliceras. Syfte: Uppsatsen syftar till att förstå orsaker till varför företag väljer att styra budgetlöst och hur styrningen bidrar till en mer fördelaktig verksamhet. Syftet är även att konkretisera förståelsen avseende hur företag i praktiken uppfyller traditionella användningsområden. Fokus finns vid planering, samordning och kontroll då dessa är centrala i företags ekonomistyrning. Metod: För att besvara uppsatsens problemformuleringar har en fallstudie tillämpats på ett företag som styr utan budget. Semistrukturerade intervjuer med öppen karaktär har varit aktuella för att skapa en djupgående förståelse. Dessa har hållits med nyckelpersoner vid olika befattningar för att bredda aspekterna. Slutsats: Företag väljer att implementera en budgetlös styrning för att erhålla ett mer levande verktyg som anpassas efter marknaden. Vid en budgetlös styrning anses en decentraliserad organisationsstruktur vara av stor relevans för ett flexibelt och realistiskt arbetssätt. Rullande prognoser är det verktyg som är av störst betydelse för planering eftersom det är av kontinuerlig och anpassningsbar karaktär. Som komplement tillämpas balanserat styrkort och nyckeltal av finansiella och icke-finansiella drag för att uppnå en gemensam målsättning samt värdeskapande. Dessa verktyg, tillsammans med intern benchmarking, används även för kontroll av företags prestationer. I och med löpande uppföljningar möjliggörs en eliminering av gapet mellan målsättning och utfall, eftersom eventuella åtgärder uppmärksammas under processens gång. Detta uppfylls genom att konstant göra interna jämförelser av resultat, utmaningar och förbättringar. Ytterligare en utgångspunkt för att budgetlös styrning ska vara möjlig är att de självstyrande enheterna har inflytande över arbetets förutsättningar och att samtliga anställda eftersträvar målkongruens. Detta skapar motivation för att bidra till effektivitet, innovation samt förbättringar.