Vad påverkar förekomsten av typ II-fel? : En kvantitativ studie om uteblivnafortlevnadsvarningar i revisorersrapportering

Sammanfattning: Fallet om Prosolvia ledde till det största skadeståndet som någonsin utfärdats i svensk domstol. Orsaken var att revisorn för bolaget inte hade rapporterat om väsentliga osäkerheter och felaktigheter i den finansiella rapporten trots att dessa förelåg. Detta ledde till att Prosolvia senare ansökte om konkurs. När ett bolag går i konkurs inom 12 månader från senaste räkenskapsåret och revisorn inte utfärdar en fortlevnadsvarning gör revisorn ett typ II-fel. Trots risken för skadestånd uppstår typ II-fel frekvent vilket visar på svårigheten och komplexiteten med fortsatt drift-bedömningen för revisorer. Tidigare studier har undersökt vad som kan tänkas påverka uppståndelsen av typ II-fel. Denna studie utökar forskningen genom att undersöka om revisorns kön, klientens bransch och ortens storlek påverkar sannolikheten av att revisorn gör ett typ II-fel samt studerar sambandet mellan finansiell stress och typ II-fel från revisorers perspektiv. Studien har skett med hjälp av ett kvantitativt tillvägagångssätt och analys. Enbart svenska onoterade bolag har använts för undersökningen. De bolag som utgör studiens dataunderlag har vidare haft sin senaste årsredovisning 2018, konkursen har varit inledd inom 12 månader från senaste räkenskapsår och en årsredovisning med revisionsberättelse har funnits tillgänglig. Resultaten indikerar på att vissa branscher påverkar sannolikheten av att revisorn gör ett typ II-fel samt att det finns väsentliga skillnader vad gäller finansiellt stressade bolag i revisorns fortsatt drift-bedömning. För räkenskapsåret 2018 hade 76 procent av bolagen som inlett konkurs inom 12 månader från senaste räkenskapsåret en revisor som gjort ett typ II-fel, vilket tyder på låg revisionskvalité överlag. Detta är något som måste förbättras i hopp om att förhindra och undvika fall, så som Prosolvia, från att upprepas. Studien bidrar till nuvarande forskning genom en holistisk vy av fortsatt drift-problematiken i en svensk kontext för helåret 2018, samt möjliggör för ytterligare forskning inom typ II-fel genom jämförelse med fler år. Studiens resultat ger vidare en ökad insikt kring typ II-fel, vilket kan assistera revisorer och revisionsbyråer i praktiken, men även myn-digheter eller likvärdiga regelsättare att förbättra fortsatt drift-rapporteringen. Det kan på så vis förbättra revisionskvalité vilket i sin tur gynnar samhället och näringslivet.