DNA-registret : Nya lagstiftningen på området och dess inverkan på den personliga integriteten

Sammanfattning: I mitten av 80-talet gjordes upptäckter för att kunna använda DNA för personidentifiering. Utvecklingen har lett till att tekniken nu är given hos polisens brottsutredande och brottsförebyggande verksamhet. Syftet med rapporten är att beskriva för och nackdelar med DNA-register ur ett brottsutredande perspektiv samt dess inverkan på personliga integriteten. Rapporten bygger på litteraturstudier och på webbaserad information. Resultatet av denna rapport är att de olika DNA-registren är ett bra verktyg för polisens brottsutredande och brottsförebyggande verksamhet. Detta verktyg leder inte bara till att personer döms för olika brott utan även att misstänkta helt kan frias från misstanke. Polisen kan också avfärda vissa personer från utredningar utan att behöva ägna tid åt att utreda deras inblandning på annat sätt. DNA-registren kan leda till att polisens utredningar på ett tidigt stadium kan ledas åt rätt håll. Den inverkan som dessa register har på den personliga integriteten är inte omfattande. De personer som registreras i DNA-registret är bara de som blivit dömda till annan påföljd än böter och det är därför bara dessa personers integritet som påverkas. Personliga integriteten hos vanliga personer som inte begått brott kan påverkas i de fall de blir utsatt för en provtagning som skäligen misstänkta för ett brott eller om synnerligen anledning finns