Utredning i barnets bästa? En rättssäkerhetsstudie av utredningar av familjehem

Sammanfattning: Detta arbete behandlar medgivandeutredningen (senare benämnd utredningen) av familjehem ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Utredningar av familjehem görs utifrån bestämmelser i Socialtjänstlagen (SoL) och det är denna lag som utgör grunden för utredningarna. I arbetet görs därför först en beskrivning och kort genomgång av vad som historiskt föregått den lagstiftning som resulterat i SoL och den ramlagkonstruktion som idag präglar svensk rätt inom området. Därefter kommer en kort genomgång av de lagar som beslut om placering i familjehem vilar på, SoL och lagen om vård av unga (LVU), samt definitionen av vad ett familjehem är. Detta för att senare behandla de två utredningarna som görs. Tonvikten ligger här på utredningen av familjehemmet, och en genomgång av utredningen som sådan samt vilka metoder som används vid denna. Bestämmelserna som rör internationell adoption behandlas därefter, framför allt med fokus på utredningen av hemmet, och då i synnerhet utredningsområdena. En genomgång av begreppet barnets bästa görs i arbetet, samt en genomgång av begreppet rättsäkerhet. Detta för att senare i analysen utreda frågan utefter dessa två begrepp. I analysen jämförs senare utredningen av familjehem med utredningen av hem vid internationell adoption, och begreppet barnets bästa och rättssäkerheten i utredningarna utgör här ramen för den analysen. Utredning av familjehem tillhör en av socialtjänstens viktigaste uppgifter. Ett beslut om placering utgör ofta en stor förändring av det enskilda barnets liv, och samhället tar i samma stund som placeringen verkställs på sig ansvaret för att barnet får växa upp under goda och trygga förhållanden. Familjehemmet är det som rent praktiskt sörjer för barnets omvårdnad under placeringstiden. En enhetlig metod eller krav på utredningen av familjehem existerar dock inte, och resultatet blir att utredningarna av familjehemmen ser olika ut i landets kommuner. Vilka områden som skall utredas i fall vid internationell adoption finns uppställt i lag, och är vidare utvecklat i både rättsligt material samt i material som socialtjänsten arbetar efter. Även om situationen mellan utredningen av familjehem och utredningen av hem vid internationell adoption skiljer sig åt på vissa punkter, finns det även vissa väsentliga likheter. Därför kan även en jämförelse dem emellan göras. En jämförelse av utredningarna i de båda fallen samt regleringarna kring dessa görs i analysen. Fokus ligger här vid rättssäkerheten och tillgodoseendet av barnets bästa i frågan, för att kunna belysa bristerna vid utredningarna av familjehem. I analysen konstateras bland annat att lagstiftningen idag ger vida ramar för kommunerna och socialtjänstens arbete. En mer detaljerad lagstiftning kring frågan är svår att genomföra då den enskildes situation kan skilja sig åt markant från fall till fall. Dock behöver lagen och dess krav i utredningsfrågan ses över vilket också är något som tagits upp i en statlig utredning (SOU 2009:68), och frågan är idag högst aktuell.