Att använda omvärldsanalys för att identifiera efterfrågan och behov av miljöteknik : en metodstudie

Detta är en Master-uppsats från KTH/Industriell ekologi (flyttat 20130630)

Författare: Maria Jalvemo; [2007]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Denna rapport är resultatet av ett examensarbete omfattande 20 poäng på Industriell Ekologi på KTH, Stockholm. Examensarbetet utförs som en del i projektet Omvärldsanalys för att identifiera och sprida kunskap om efterfrågan av miljöanpassade varor, tjänster och system på IVL Svenska Miljöinstitutet AB. Projektets syfte är att genom omvärldsanalys studera behov och efterfrågan av miljöteknik i Polen, Ukraina och nordvästra Ryssland för att sedan sprida denna information till företag i Stockholmsregionen. Projektet är finansierat av NUTEK och är en del av Stockholm Sustainable Region och Regionalt TillväxtProgram. Examensarbetets övergripande frågeställning är: Hur kan man med hjälp av omvärldsanalytiska verktyg identifiera och kartlägga behov och efterfrågan av miljöanpassade varor, tjänster och system i en viss region? Examensarbetet omfattar två huvudsakliga delar: Den första delen består av en litteraturstudie där olika omvärldsanalytiska modeller och metoder beskrivs och diskuteras. Den andra delen utgörs av en intervjustudie där olika aktörer, såsom utbildare och företagare inom omvärldsanalys utfrågas om sina erfarenheter av att arbeta med omvärldsanalys. De olika modellerna och metoderna inom omvärldsanalys har valts utifrån att de behandlar vissa frågeställningar. De två huvudsakliga frågeställningarna är: 1) Hur går analysen till? och 2) Vilka omvärldsfaktorer koncentrerar sig analysen på? Modellerna och metoderna har delats in i tre kategorier: Den första kategorin; Teoretiska omvärldsmodeller innebär ett sätt att se på och strukturera sin omvärld. Exempel på teoretiska omvärldsmodeller är SWOT, PEST, Stakeholder Theory samt Porters Five Forces. Den andra kategorin; Praktiska omvärldsanalysmetoder innehåller konkreta metoder, ofta i form av en punktlista, som beskriver exempel på hur en omvärldsanalys går till. Exempel på praktiska omvärldsanalysmetoder är Intervjuer, CAT, Sjustegsmodellen i Business Intelligence och World Mapping Method. Den tredje kategorin benämns Scenario- och trendmodeller. Scenariomodeller innebär att man bygger troliga framtidsscenarier för att ett företag ska få beredskap att sig att anpassa sig efter olika möjliga situationer. Exempel på scenariomodeller är Scenarioplanering och Porters industriscenarier. Trendmodeller är egentligen kvalificerade gissningar om vilka kommande trender som kommer att vara viktiga för företaget. Exempel på trendmodeller är TAIDA och Trendbevakning. De olika modellerna och metoderna har sedan sammanställts i tabellform och diskuterats med avseende på fördelar och nackdelar samt vilka kategorier inom omvärldsanalysen som de behandlar. Examensarbetets intervjustudie består av intervjuer med nio olika aktörer inom omvärldsanalys. Dessa aktörer finns till exempel inom högskolan, miljöteknikbranschen, handelskammare samt företag som utför och utbildar i omvärldsanalys. Dessa fick svara på ett antal frågor om hur de arbetar eller har arbetat med omvärldsanalys under öppen intervjuform. Frågor som diskuteras är bland annat vilka av de existerande omvärldsanalytiska verktygen de använder, huruvida de har några egna metoder samt övriga frågor som rör miljöteknikexport. Intervjusvaren visade att de som använder traditionella omvärldsanalytiska modeller och metoder främst är de som har en bakgrund inom marknadsföring. Flera av de intervjuade hade dessutom arbetat fram egna metoder som de använde sig av medan vissa inte använde sig av någon specifik metod alls. De huvudsakliga slutsatserna från litteratur- och intervjustudierna är att val av omvärldsanalytisk modell och metod noga måste anpassas efter vilken typ av analys som ska utföras och vilka resultat man förväntar sig. Viktiga faktorer är bland annat vem som ska utföra analysen, hur stora resurser som ska satsas, vilken sorts beslut analysen ska stå till grund för samt vilken typ av information som ska sökas. De traditionella omvärldsanalytiska modellerna och metoderna har vissa gemensamma nackdelar; De kan vara inskränkta i sitt synsätt på omvärlden, de är ofta väldigt styrda vad gäller informationssökningen och de kräver ofta stora resurser. En mer ad hoc-baserade metod riskerar å andra sidan att missa potentiellt viktiga områden och omvärldsinformationen kan bli mycket subjektiv. En bra omvärldsanalys bör bestå av en kombination av traditionella ansatser och metoder men även basera sig på omvärldsanalytikerns egna erfarenheter och kunskaper. Detta förutsätter att den som utför analysen har goda erfarenheter av omvärldsanalys och/eller det aktuella kunskapsområdet, som i detta fall är miljöteknik. Både teser, metoder och tillvägagångssätt bör redovisas noga. Att utföra en omvärldsanalys vars syfte är att möjliggöra miljöteknikexport har vissa specifika karaktärsdrag vad gäller kopplingen mellan efterfrågan och behov: Efterfrågan kan styras av andra faktorer än behovet, t.ex. krav från EU, finansiärer eller olika trender.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)