Investerare och Corporate Social Responsibility – en komparativ studie mellan önskad och redovisad information

Detta är en D-uppsats från Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen

Författare: Susanne Johansson; Jens Malm; [2003]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Bakgrund och problem: Utvecklingen inom affärslivet har lett fram till att etiska frågor har fått en mer framträdande roll i näringslivet än tidigare. För långsiktig överlevnad krävs nu att företagen inte enbart lever upp till de ekonomiska kraven utan även till krav gällande miljö och sociala frågor. Många fondförvaltare har etiska regler gällande val av investeringsobjekt. Kan företag inkludera sådan information som dessa investerare efterfrågar i sin årsredovisning skulle det underlätta investeringsbeslut för externa intressenter och företagen skulle kunna uppnå en bättre informationsekonomi.Vi vill med denna uppsats undersöka vilken information företagen skall inkludera i sina årsredovisningar för att gå investerarnas önskemål till mötes, samt hur stort informationsglappet är mellan den information investerare efterfrågar och den information som företagen tillhandahåller genom sina årsredovisningar. Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att:•genom att analysera och sammanställa utvalda organisationers etiska riktlinjer, göra jämförelser med ”bästa praxis” på området.•Belysa de skillnader som finns mellan önskad information och faktiskt redovisad information.Avgränsningar: De avgränsningar uppsatsen har är att den är begränsad till intressentgruppen investerare. Vi avser endast att se på fondkommissionärer med etiska fonder verksamma i Sverige. Vidare jämför vi investerarnas etiska riktlinjer med årsredovisningar från företag som Deloitte & Touche benämner bästa praxis i Sverige. En sista avgränsning är att vi endast tittar på ordinarie årsredovisningar och kommer inte att behandla eventuella extra redovisningar som t.ex. miljöredovisningar.Metod: Vi genomför en komparativ studie där en jämförelse görs mellan de etiska riktlinjer ett antal investerare innehar och de faktiska uppgifter gällande sådana frågor som tas upp i fem företags årsredovisningar.Resultat och slutsatser: Den första slutsatsen vi drar av detta arbete är kopplat till första delen av vår forskningsfråga, d.v.s vilken information företagen skall inkludera för att tillmötesgå investerarnas önskemål. Vår analys av fondbolagens etiska riktlinjer visar entydigt på att tre punkter är särskilt viktiga; Mänskliga rättigheter, Miljö samt Försäljning och produktion av tobak, alkohol, vapen, hasardspel och pornografi. Om företagen inkluderar denna typ av information skulle investeringsbeslut underlättas betydligt för de etiska fondbolagen. Den andra delen av uppsatsens forskningsfråga går ut på att undersöka hur stort glappet är mellan redovisad och önskad information. Vi anser att glappet är relativt stort. Detta trots att de företag som används i undersökningen räknas till de som har bäst redovisning av CSR-information i Sverige. Vi drar således slutsatsen att situationen för etiska investeringar inte är god, men att detta är tämligen lättåtgärdat. Merkostnaden att inkludera den information investerarna efterfrågar skulle vida understiga den kostnad bolagen idag har genom att avsätta resurser till att besvara screening-företagens frågeformulär.Förslag till fortsatt forskning: Att göra en fallstudie på ett företag för att se hur de lever upp till sina etiska riktlinjer är något vi tycker verkar intressant. Vidare kan undersökning göras gällande ett multinationellt företag, där jämförelser görs gällande kulturella skillnader inom området i de olika länder företaget verkar i. Slutligen kan en jämförande studie göras för att se på eventuella skillnader i inställningen till CSR mellan olika branscher

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)